Misstänkta flickor riskerar helt olika straff

helskärm

Två flickor misstänks för inblandning i ett mord i Landskrona. Trots att de är misstänkta för samma brott och är nästan lika gamla riskerar de helt olika påföljder.

– Den ena kan få fängelse och den andra kan inte det, säger Amanda Lublin, doktorand i straffprocessrätt vid Stockholms universitet.

En 15-årig flicka har häktats misstänkt för mord och människorov på en flicka i högstadieåldern i Landskrona.

Ytterligare en flicka figurerar i utredningen som misstänkt för samma brott. Men flickan är under 15 år och kan varken frihetsberövas eller dömas.

– Man kan inte inleda en förundersökning. I stället inleder man en brottsutredning som regleras under annan lag, säger Amanda Lublin, som specialiserat sig på unga lagöverträdare.

Avgörande skillnader

Processen för barn under 15 år liknar en vanlig brottmålsprocess. En åklagare för en så kallad bevistalan och undersöker uppsåt och omständigheter. Det finns dock avgörande skillnader, understryker Lublin.

– Processen hålls ofta bakom stängda dörrar och det ska helst vara domare och nämndemän som är vana vid unga lagöverträdare.

Den största skillnaden är att barn under 15 år inte kan straffas. Beslutet meddelas i stället som underlag för sociala myndigheter.

Om det blir åtal och rättegång mot 15-åringen kan det alltså samtidigt, vid samma tillfälle, föras en bevistalan mot den yngre flickan, om åklagaren begär det. Utfallet för de båda kommer dock bli olika om de fälls, där den yngre flickan inte kan dömas skyldig.

– I stället för att säga att någon är skyldig säger man att det antingen är utrett, eller inte utrett.

Så snart en person fyller 15 år och blir straffmyndig kan fängelse utdömas som straff.

– Det enda som skiljer i straffskalan är att man inte kan få livstids fängelse. Det vanligaste är att de döms till något som heter sluten ungdomsvård. I vissa särskilda fall kan man dömas till fängelse.

”Superovanligt” fall

Att åklagare väcker bevistalan mot barn under 15 år är ytterst ovanligt i Sverige. Sedan en ny lag trädde i kraft förra året har det dock blivit vanligare, säger Lublin.

Tidigare var det upp till Socialstyrelsen eller vårdnadshavare att begära att bevistalan ska väckas. Nu är det upp till en åklagare.

– Att man väcker bevistalan mot barn under 15 år kommer fortfarande inte på fråga om det inte är så pass allvarligt att det är minst fem års fängelse i straffskalan, säger Lublin och fortsätter:

– Sedan 1965 pratar vi om mellan 10 och 20 fall. Men jag har aldrig sett att de utrett en flicka under 15 år. Så det är superovanligt.