Statliga miljardstöd till kärnkraften lockar näringslivet
Publicerad 2024-05-30
Efter sommaren tar regeringen emot planerna på hur ny kärnkraft ska finansieras.
Skattebetalarna kommer, på ett eller annat sätt, att få vara med och betala för reaktorerna.
När statliga miljardstöd nu hägrar, vittrar näringslivet affärsmöjligheter.
Kärnkraften är en av Tidöavtalets mest centrala politiska projekt.
Än så länge är det oklart när nya reaktorer kan vara på plats. Statliga Vattenfall har siktet inställt på ”första halvan av 2030-talet”.
Men den mest centrala frågan, hur nya reaktorer ska finansieras, är ännu olöst.
Just nu undersöker regeringen saken. En samordnare för ny kärnkraft, som ska koppla samman staten och kapitalet, är tillsatt och regeringen utreder vilken modell för samfinansiering som ska användas.
Klart är att regeringen har insett att skattebetalarna kommer att behöva vara med och betala, på något sätt.
”Knäcka förvaltningskulturen”
Tidigare i veckan höll den marknadsliberala tankesmedjan Timbro seminarium om sin nya rapport om hur ny kärnkraft kan finansieras.
Arenan var tankesmedjans kontor på Kungsgatan i centrala Stockholm.
I panelen som diskuterade rapporten fanns en av energiminister Ebba Buschs (KD) närmaste medarbetare, som gav uttryck för regeringens ambitioner.
Det talades om att ”knäcka förvaltningskulturen” för att öppna upp för den nya kärnkraften.
Här ska byggas nytt. Ebba Buschs nybyggaranda genomsyrar nu även klimat- och näringslivsdepartementet.
En topplobbyist förtäljer, mot löfte om att inte citeras med namn, att han var på plats för att lyssna till Ebba Buschs medarbetare.
– Det är allmänpolitiskt superintressant, slår lobbyisten fast.
– Otroliga ekonomiska värden står på spel. Det är vår tids största politiska fråga.
”Signalera positiva associationer”
För att nya reaktorer ska komma på plats måste investerare vara villiga att plöja ner mångmiljardbelopp i projekten. Då behövs lån.
När banker och finansiella institut överväger utlåning är risken i projekten avgörande för vilken ränta låntagaren får.
Det påverkar kostnaden för hela kalaset kraftigt.
Men panellisten Christian Sjölander, vd på Kärnfull Next – ett bolag som sysslar med projektering av ny kärnkraft, tycker att det talas alldeles för mycket om risk.
Christian Sjölander vill i stället ”signalera positiva associationer” mot ”gemene man”.
Timbro förordar ett nytt system där elproducenter får betalt för mer än bara elen de levererar. Det kan handla om planerbarhet, något som skulle gynna kärnkraften. Även avtal om fasta priser ses som fördelaktigt.
På en av de bakre raderna i publiken sitter en senior medarbetare hos lobbyistbolaget Kreab och antecknar flitigt.
Här finns pengar att tjäna.
Ett bevis för det är att Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden, är medlem i panelen.
Hon är särskilt imponerad av möjligheterna med så kallade ”små modulära reaktorer”, SMR. Någon sådan finns ännu inte i kommersiell drift.
Men någonstans måste svenskens pensionspengar investeras. Innehavet på drygt 450 miljarder kronor måste växa för att kunna göda en åldrande befolkning.
Då kan ny kärnkraft bli en intäktskälla.
Kräver stabilitet i politiken
Även näringslivets absoluta elit har fått vittring på högerns nya kärnkraftsambitioner.
Som ordförande i Svenskt näringsliv kräver Jacob Wallenberg konsekvent en bred uppgörelse i riksdagen om kärnkraften.
Wallenberg har riskmedvetenheten intakt, diskussioner om att ”signalera positiva associationer” till trots.
För vem vet hur det ser ut efter valet 2026?
Om S ska kunna ta makten blir man sannolikt beroende av Miljöpartiet.
Kvittot efter det förra rödgröna samarbetet var två nedlagda reaktorer och skrotade planer på nya reaktorer.
Och även Magdalena Anderssons syn på kärnkraft är oklar. När hon valdes till partiledare i november 2021 slog hon fast att elektrifieringen ska skyndas på.
– Men inte med ny kärnkraft. För den är för dyr. Ännu högre elpriser, någon? sa S-ledaren.
Stödet för ny kärnkraft ökar
Men trycket på S ökar i takt med att stödet för kärnkraften ökar.
I SOM-institutets mätning av åsikter om kärnkraften 2022 var det 31 procent av de svarande som ansåg att fler reaktorer bör byggas. Det kan jämföras med 12 procent 2020.
Ulf Kristersson har också genomgått en resa i synen på statens roll i utbyggnaden av kärnkraften.
Vårvintern 2022 sa Kristersson att man i första hand ska ändra energimålen från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Han var då skeptisk till att staten skulle gå in med pengar i kärnkraften.
Som statsminister har han nu ändrat målen.
Men det har inte räckt för att investerare ska öppna plånboken för nya reaktorer.
Regeringen gick därefter vidare med att införa statliga kreditgarantier för kärnkraft på 400 miljarder kronor.
De garantierna vilar outnyttjade hos Riksgälden.
I december förra året tog man slutligen steget och satte igång utredningen av samfinansieringen.
– Syftet med den här utredningen är att skapa ekonomiska förutsättningar som lägger grunden för att investeringar i ny kärnkraft ska kunna genomföras, sa energiminister Ebba Busch då.
Den 12 augusti 2024 ska utredningen om statlig medfinansiering av kärnkraft vara klar.