Vithajen – havets mest fruktade rovdjur

Men den verkliga faran i vattnet är kubmaneterna

Den är farlig, hungrig och blixtsnabb. Havets vildaste rovdjur dödar cirka 12 personer om året.

Men den är långt i från värst.

Giftet från en kubmanet kan döda sextio personer på tre minuter.

Vithajen är ett av världens mest fruktade djur. Historierna om vithajar som slitit folk i stycken och huggit av badande barns armar och ben är otaliga. Hajen är lömsk, smygande och snabb. En haj kan simma i 50 kilometer i timmen.

Det är fem gånger så snabbt som en olympisk simmare. Den vädrar blod på 1000 kubik(volym)kilometers avstånd och när hajen hugger är kraften från varje tand över sextio kilo. För att blixtsnabbt kunna slita byten i stycken är hajen utrustad med 332 sylvassa tänder som är formade för att skära genom segt kött, ben och senor.

Snällare än vad man tror

Men bilden av den bldtörstiga vithajen som förmedlas i film och media är inte rättvis, menar forskare.

– Nej, den bilden är överdriven. Hajen är inte ute för att skada mäniskan. När hajar skadar människor handlar det om att de växlar ihop människa och byte, ofta säl, säger djurexperten Jonas Wahlström på Skansen.

Varje år attackeras mellan 50 till 70 människor av hajar. Av dem dör mellan 5 till femton, det är 40 stycken färre än de som årligen dör av att ha träffats av blixten.

Kubmaneter värst

Den verkliga faran i vattnet är kubmaneterna. De finns i olika storlekar. Den dödligaste är lika liten som en jordnöt och därför omöjlig att upptäcka, berättar Linda Parkefelt, manetdoktorand vid Lunds universitet.

Hjärtstillestånd och svåra kramper

Runt kubmanetens dallriga huvud slingrar sig tremeter långa tentakler som är utrustade med världens dödligaste nervgift. En människa som nuddar manetens bränntråd drabbas av andnöd, hjärtklappning och svåra kramper. Döden kan inträffa redan efter tre minuter. Dödsorsaken är oftast hjärtstillestånd men smärtan kan vara så chockartad att man drunknar.

– Det räcker med en liten volym av giftet för att vi ska dö. Först märker man inte vad som har hänt men efter en stund känner man sig dålig med hjärtklappningsbesvär och hårda kramper, säger Linda Parkefelt.

Ingen samlad statistik visar hur många människor som årligen dör av kubmaneter. Men Linda Parkefeldt tror att det finns ett stort mörkerantal.

– Det finns många oförklarade dödsfall där dykare och människor dött ute i havet där man tror att maneter kan vara dödorsaken, säger hon.

Källa: National geographic, Linda Parkefeldt, Jonas Wahlström, Animal PLanet. Shark attacks file