Svenskar fast i orkanen
Publicerad 2012-08-29
NEW ORLEANS. Anna Persson, 35, från Göteborg hade hoppats på ett par härliga dagar i ”The Big Easy”.
Nu sitter hon och kollegorna från Göteborgs Universitet på hotellet i centrala New Orleans sedan ett dygn och kan inte gå ut.
– Vi är ju trygga här inne, men det känns jobbigt för alla hemlösa i staden, säger hon.
Regnet slår mot ansiktet.
Vindarna färdas 35 meter per sekund.
Gatorna som fylls av vatten, krossade lampor, övergivna paraplyer och sopor fortsätter att vara tomma – så när som på press och polis.
– Min första instinkt när stormen kom var att hoppa in i en bil och köra härifrån, men det var ju klokt att inte göra det, säger Anna Persson, som forskar i statsvetenskap hemma i Sverige.
Allt var inställt
I dag skulle hon och två kollegor på Göteborgs Universitet, Martin Sjöstedt, 35, och Rasmus Broms, 28, deltagit i en konferens om statsvetenskap. Bara timmar innan den skulle börja fick de besked att allt var inställt. Tillsammans med Rasmus flickvän Rebecka Rask befinner de sig nu på ett hotell i New Orleans centrum.
– Det har blivit mycket kortspelande på rummet det senaste dygnet, men vi har det bra och är trygga. Det är mycket värre för alla de hemlösa där ute, säger Anna Persson.
Allt som allt så har cirka 3 000 hemlösa evakuerats till härbärgen, men långt från alla vill dit.
Minnen från Katrina, när situationen på härbärgena blev ohållbar och folk rånades, överfölls och dödades, gör att en del väljer att riskera att stanna ute och vänta ut ovädret.
500 000 utan el
Men de kommer att få vänta på lugnet många timmar till. Situationen här i New Orleans är kritisk fram till lunchtid på torsdag.
Cirka 500 000 människor är utan el och borgmästaren Mitch Landrieu har beordrat utegångsförbund från skymning till gryning. Men det är inte bara vindarna som är farliga. På tv:n tjuter en varning om översvämningar i området var femte minut och på väderkanalen varnar de för tornados.
– Jag vill påminna om att det finns saker runt omkring en klass 1-orkan som kan vara dödliga, sa Mitch Landrieu.