Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Ökad risk för nytt kallt krig mellan öst och väst

Ryskt SU27-plan, på FRA:s bild.

Det ökade antalet incidenter i luften är en del av en större bild.

Ett mer spänt läge ersätter den fred som rått i Europa sedan Berlinmurens fall.

En ny verklighet som innebär en ökad risk för ett nytt kallt krig mellan öst och väst.

I helgen varnade Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov för att världen är på väg mot ett nytt kallt krig. Han var en av de viktigaste anledningarna till att det förra tog slut. Med andra ord en person som borde veta vad han pratar om.

Gorbatjov vägrade att som Sovjetunionen tidigare hade gjort, skicka in stridsvagnar för att slå ner folkliga protester. Denna vägran ledde i förlängningen till det kommunistiska systemets kollaps och slutet för kalla kriget.

Sedan dess har Europa, med några få undantag, varit relativt fredligt. Fram till nu.

Framförallt har det inte funnits några stormaktskonfrontationer av den enkla anledningen att USA varit ensam supermakt och saknade utmanare.

Den tiden är över.

Upprustning

Ryssland satsar hårt på att komma tillbaka som militär stormakt och åtminstone i Europa kunna utmana USA.

Annekteringen av Krim, invasionen av östra Ukraina, kränkningar av andra länders luftrum, ett mer hotfullt uppträdande mot Baltikum och en kraftig militär upprustning. Allt detta är del av ett ryskt revirpinkande för att visa att man inte längre tänker låta sig köras över av Nato.

Efter Sovjetunionens kollaps låg Rysslands försvar och ekonomi i ruiner. Man hade inget att sätta emot när USA utnyttjade läget och lät alla de forna sovetiska satellitstaterna bli medlemmar i Nato. Det var dessa länders högsta önskan så det krävdes ingen övertalning. Det retade ändå upp Ryssland ordentligt.

Den ryska revanschism som president Putin står får grundlades av landet förödmjukelse efter kalla kriget. Den går att förstå vilket inte hindrar att vissa av Rysslands aktioner är oacceptabla.

Konfrontation

Ett problem är att när Ryssland blir mer aggressivt så är Natos ryggmärgsreaktion att svara med samma mynt. När ryska plan flyger i internationellt luftrum utan transpondern påslagen skickar Nato upp plan för att genskjuta och identifiera dem. Även Nato-länder flyger inkognito nära Rysslands gräns.

Det är ingen av sidorna som vill att det ska komma till väpnade aktioner. Men ett hotfullt uppträdande från båda parter ökar risken för olyckor eller för en konfrontation av misstag.

Ryssland tycker sig ha ett behov av att uppträda tuffare för att markera den nya roll man önskar. Nato och andra anser att de måste försvara sig och markera mot ryska kränkningar och handlingar som avviker från det gamla, fredliga uppträdandet.

Anti-väst

Det i sin tur leder till mer eller mindre öppna diplomatiska konfrontationer och en höjning av den allmänna spänningen. Vilket undergräver förtroendet och ömsesidigt ökar misstron.

Samma mönster låg bakom det kalla krig som startade efter andra världskriget när USA och Sovjetunionen byggde upp två konkurrerande samhällssystem.

Den här gången finns ingen ideologisk konflikt.

Ännu.

Men det blir allt tydligare att Putin etablerat en anti-västlig inställning med starkt konservativa drag. Väst anses stå för dekadens med en acceptans av homosexualitet, ateism, kärnfamiljens sammanbrott och andra liberala värderingar. Begreppet demokrati tolkas helt olika.

Klyftan mellan öst och väst växer på nytt. Det är inte säkert vi upptäcker att ett nytt kallt krig är här förrän det är för sent.