En dusch från nässprejflaskan tog sonens liv

Erika Nekham/TT

Publicerad 2020-04-02

Fredrik Janssons liv tog slut vid 26 års ålder, sedan han använt en nätdrog.

Men vem kan egentligen sägas vara ansvarig för hans död? Den man som sålde substansen till honom, eller han själv?

Nu väntar hans pappa på Högsta domstolens avgörande – som kan få stora följder för drogförsäljningen.

I december 2015 gick det bara inte mer. Efter år av drogande var Fredrik Jansson från Örebro i så dåligt skick att han omhändertogs med stöd av lagen om vård av missbrukare (LVM) och sattes på ett slutet boende. Och det var han bara glad för.

– Han var överlycklig. Han kände att nu har jag chansen att bli drogfri, berättar hans pappa Tommy Jansson.

Men det blev inte som Fredrik Jansson hade tänkt sig. Efter en tid slussades han ut till ett öppet behandlingshem, där de boende enligt Tommy Jansson helt öppet använde droger. Fredrik kunde inte stå emot, och köpte en fentanylanalog via en butik på nätet. Substansen, förpackad i nässprejflaska, blev hans död i juni 2016.

– Vår son, han stod och dog. Han hade sprejat sig en gång i en näsborre. Sedan hittades han liggande på golvet, med sprejflaskan kvar i näven, säger Tommy Jansson.

Ville inte sälja

Fentanylanalogerna, som är varianter av det smärtstillande läkemedlet fentanyl, började dyka upp i Sverige i mitten av 2010-talet. De kan ha en 50 gånger större verkan än heroin, och användare började dö eftersom substanserna är så otroligt svårdoserade.

De flesta drogbutiker på nätet valde enligt polisen att inte sälja fentanylanaloger – de sågs som alldeles för farliga. Men två bröder från Stockholmsområdet drev en nätbutik där drogen fanns, och det var där Fredrik handlade. De två varianter de sålde var vid tidpunkten inte narkotikaklassade – myndigheterna kunde alltså inte komma åt bröderna via narkotikalagstiftningen. I stället prövade polis och åklagare att driva en utredning om grovt vållande till annans död mot dem, eftersom flera av deras kunder dött av förgiftning. Bröderna åtalades för totalt åtta fall, ett av dessa handlar om Fredrik Jansson.

Efter prövningar av tings- och hovrätt – som båda fällt bröderna – har turen kommit till Högsta domstolen (HD) att sätta ned foten då den yngre brodern överklagat sin dom. Vållande till annans död är ett brott som innebär att någon genom oaktsamhet orsakat en annan persons död, och det HD ska uttala sig om är ifall det är en straffbar oaktsamhet att sälja farliga substanser på det här sättet eller inte.

Medveten risk

Försvaret anser att mannen ska frias då större hänsyn måste tas till det medvetna risktagande som de avlidna själva stod för.

– Vid tidpunkterna för dödsfallen var det allmänt känt att det var oerhört farligt att inta de här aktuella ämnena. Då menar försvaret att då har de som tog de här drogerna tagit en medveten risk med sin egen hälsa, säger 25-åringens advokat Kristofer Stahre.

Advokat Thomas Bodström, som företräder flera av de avlidnas anhöriga, håller inte med.

– Man kan inte lägga över ansvaret på dem som har varit beroende av det här. Bröderna har cyniskt utnyttjat detta, och då är man också ansvariga för deras död, säger han.

"Extremt olyckligt"

Sedan rättsprocessen mot de två bröderna inleddes har både förekomsten av fentanylanaloger och dödsfallen kopplade till substansen minskat enormt. Åklagare och målsägarbiträden befarar att en friande dom öppnar för fler säljare av den här typen av farliga substanser.

– Det skulle vara väldigt illa, för det skulle ge möjligheter för denna extremt cyniska verksamhet att på bekostnad av unga människors beroenden tjäna enorma pengar. Det vore extremt olyckligt, säger Bodström.

Inom kort väntas HD komma med sitt beslut, och även Tommy Jansson hoppas på en fällande dom:

– Jag vill bara att de åker dit.

Följ ämnen i artikeln