Tvålen bästa vapnet mot vinterkräksjukan

Snögubbar, pulkaåkning – och vinterkräk. Säsongen är här, men det finns knep för att minska risken att drabbas av den otrevliga sjukdomen.

TT: Varför bryter vinterkräksjuka ut ungefär samma tid varje år?

– Det är som med många andra virussjukdomar att de har säsonger. Influensan är ju likadan att den kommer vintertid. Om det beror på att folk umgås mer inomhus och hur torr luften är, när det gäller influensa, det är svårt att säga. Men vi har haft enstaka fall av vinterkräksjuka även på sommaren, säger Sven Montelius, smittskyddsläkare vid Visby lasarett.

TT: Hur lätt smittar det?

– Det smittar ganska lätt. Framförallt handlar det om kontaktsmitta, som att man tar i samma dörrhandtag. Så det kan smitta lite överallt. Sedan sägs det att det möjligen finns en liten risk för luftburen smitta, men då ska man vara precis intill en person som har pågående kräkningar.

Immun eller inte?

TT: Kan man vara immun?

– En del tycks vara immuna. De har en genuppsättning som gör att man inte blir sjuk av vinterkräksjukevirus.

TT: Behöver man sjukvård?

– Ibland. Det är rätt sällan, men om man är nedsatt av någon annan sjukdom kan man bli mer svårt sjuk och behöva sjukhusvård och vätskebehandling. Men de flesta klarar av det här utan någon som helst sjukvårdsinsats – vilket ju gör att vi vet väldigt lite om hur många som drabbas.

Tvål och vatten

TT: Vad kan man göra för att undvika smittan?

– Vara noga med sin handhygien. Man ska tvätta med tvål och vatten i alla möjliga sammanhang – om man har varit ute och handlat, innan man lagar mat, efter toalettbesök och i alla de lägen man har haft kontakt med andra människor. Handhygien är viktigt och handsprit hjälper inte så bra på det här viruset utan tvål och vatten är bättre.

TT: Hur ska övriga familjemedlemmar göra med jobb och skola om en annan familjemedlem drabbas av kräksjukan?

– Har man inga symptom och mår bra så räknar jag med att man inte är smittad, så man får avgöra efter den situation som är.

Glöm handsprit

TT: Finns det några vanliga myter eller missuppfattningar kring vinterkräksjukan?

– Många tror väl fortfarande att handsprit fungerar mot det här viruset. Det gör det inte. Vi har sett att de flesta typer av handsprit som finns ute på marknaden inte har tillräcklig effekt. I stället behöver man rent mekaniskt tvätta händerna med tvål och vatten, säger epidemiolog Elsie Ydring på Folkhälsomyndigheten.

– Sedan brukar man säga att 20 procent av befolkningen är immuna mot den vanligaste typen av virus som orsakar vinterkräksjuka, men ingen är egentligen 100 procent immun mot alla virussorterna.

TT: Drabbas vuxna oftare än barn?

– Det är lite svårt att säga. Eftersom detta inte är en anmälningspliktig sjukdom ser vi inte alla fall. De fall som rapporteras till Folkhälsomyndigheten är sådana som fått uppsöka vård och den statistiken visar att gamla och små barn förekommer mest, säger Elsie Ydring.

Fakta: Vinterkräksjukan

Vinterkräksjukan orsakas av det mycket smittsamma caliciviruset. Inkubationstiden är 12–48 timmar och symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk och feber. Men man kan också vara smittad och bära viruset vidare utan att uppvisa symptom.

Viruset sprids på olika sätt: Via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer, via livsmedel som hanterats av smittad person, via råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten. Caliciviruset förstörs vid temperaturer över 70 grader, men inte vid frysning.

Vissa personer får inte vinterkräksjukan även om de utsätts för viruset, på grund av en gen som skyddar mot den vanligaste typen av caliciviruset. Däremot har man inte ett absolut skydd och kan bli sjuk av andra, mindre vanliga typer av viruset.

Källa: 1177 Vårdguiden och Folkhälsomyndigheten