Sri Lanka vill kopiera kritiserat knarkkrig

Det är blodigt, brutalt och kan komma att utredas som ett människorättsbrott. Men Sri Lankas president känner sig snarare inspirerad än avskräckt av Rodrigo Dutertes kontroversiella så kallade krig mot narkotikan i Filippinerna.

Tusentals människor har dödats i det som människorättsgrupper beskriver som utomrättsliga avrättningar i Rodrigo Dutertes hänsynslösa kampanj mot droger i Filippinerna. Kritiken har kommit från många håll och förra året meddelade Internationella brottmålsdomstolen (ICC) att en utredning skulle inledas för att avgöra huruvida presidenten kan anklagas för människorättsbrott.

Men det finns också de som inspireras av Dutertes hårdföra stil. När den filippinske presidenten tidigare i veckan tog emot sin lankesiske motpart Maithripala Sirisena duggade lovorden och handslagen tätt.

– Det krig som du för mot kriminalitet och droger är ett exempel för hela världen, och för mig personligen, sade Sirisena under en bankett, enligt den brittiska tidningen The Guardian.

– Knarkhotet skenar i mitt land och jag känner att vi borde följa i dina fotspår för att ta kontroll över faran.

Ökat samarbete?

De båda presidenternas samsyn på hur problemet ska tacklas öppnar för att Filippinerna och Sri Lanka i framtiden kan samarbeta kring att bemöta den internationella knarkhandeln, replikerade Duterte i ett uttalande. Sri Lanka har i allt större utsträckning förvandlats till en transitpunkt för knarksmugglare i Asien, enligt uppgifter från landets myndigheter.

Och det var inte första gången som Sirisena uttryckte beundran för sin filippinske kollega. I juli förra året meddelade den lankesiske presidenten att landet skulle börja avrätta dömda narkotikabrottslingar – något han beskrev som ett försök att upprepa Filippinernas "succé" i det så kallade kriget mot narkotikan. Innan hade dödsdomar omvandlats till livstidsstraff i över 40 år i landet.

Polisen i Filippinerna har fått ökade befogenheter när det gäller tillslag och gripanden som kopplas till narkotikarelaterad brottslighet. Officiellt har över 5 000 personer dödats sedan kampanjen inleddes 2016, de flesta av polisen – men rättighetsgrupper och andra menar att den riktiga siffran är betydligt högre. Deras uppskattningar brukar variera mellan 12 000 och 20 000 och de menar att det i de odokumenterade fallen rör sig om människor som fallit offer för "dödspatruller" och inofficiella miliser.

De som har dödats har huvudsakligen varit fattiga.

Den filippinska regeringen har konsekvent nekat till den omfattande kritiken och hävdar att tillslagen sker helt i enlighet med lagen.

"Otroligt lidande"

Inget land i världen borde försöka ta efter Duterte, framhåller Carlos Conde från människorättsorganisationen Human Rights Watch.

– Inget "knarkkrig" som har hanterat narkotikaproblemet ur enbart ett kriminellt perspektiv har lyckats, säger han till nyhetsbyrån Reuters.

– Det de har åstadkommit är ett otroligt lidande, gjort ytterligare våld på rättstatsprincipen och sett till att de mänskliga rättigheterna krymper.