Apati istället för demokrati i Putins Ryssland

Wolfgang Hansson

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2016-09-19

Det är inte den övertygande segern för Putins parti i det ryska parlamentsvalet som är den stora nyheten.

Snarare att mer än hälften av väljarna stannade hemma.

Ett klart bevis för hur uselt den ryska demokratin mår efter 17 år av Vladimir Putins auktoritära styre.

I Putins hemstad Sankt Petersburg rapporteras valdeltagande ha varit så lågt som 20 procent. Detsamma i Moskva. Sett över hela landet sjönk valdeltagandet med 12 procent jämfört med valet 2011 då 60 procent gick och röstade. Även det skulle betraktas som en katastrofalt låg siffra i många demokratier.

Man skulle kunna tolka det låga valdeltagandet som ett utslag av ointresse. Att ryssarna fullständigt struntar i hur det går för deras land. Det har jag dock svårt att tro.

Det låga valdeltagandet är snarare ett utslag av väljarapati. Många ryssar, särskilt i storstäderna, känner att det inte spelar någon roll hur de röstar. Det är ändå Putin och den korrupta klicken runt honom som styr. De tror helt enkelt inte att deras röst kan bidra till en förändring. Så hellre än att delta i låtsasdemokratin så stannar de hemma.

På ytan är Ryssland fortfarande en demokrati med val till både parlamentet och presidentposten. Men under de många år i rad som Vladimir Putin styrt Ryssland som president eller premiärminister har han successivt kopplat ett allt hårdare grepp om makten. För den liberala oppositionen är det i praktiken omöjligt att verka fritt. Alla som anses utgöra något hot mot Putins maktställning sätts under hård press. Däremot tillåts traditionella partier som kommunistpartiet som i praktiken stödjer den långsamma återgång till ett sovjetiskt samhälle som Putin genomdriver.

Ändra grundlagen

Den verkliga oppositionen lyckades inte heller den här gången ta sig över femprocentsspärren för att komma in i Duman.

På ett sätt stärker valsegern givetvis Putin. Hans parti (även om han formellt inte är medlem) Förenade Ryssland vann över hundra platser fler än i förra valet. Därmed kan man helt på egen hand genomföra förändringar i grundlagen. Vilket innebär att man kan ändra reglerna för presidentvalet så att valet 2018 inte blir det sista där Vladimir Putin kan ställa upp.

Grundlagen ändrades senast inför valet 2012 så att Putin åter kunde ställa upp som presidentkandidat trots att han suttit de maximala två perioder som tidigare tilläts. 2008 var han tvungen att göra en rockad och bli premiärminister för att fortsätta leda landet.

Sett ur ett demokratiskt perspektiv är resultatet och det låga valdeltagandet ett fattigdomsbevis. Ännu ett hack ner i den långa utförsback där den ryska demokratin befunnit sig under en längre period.

Trots att regimen den här gången vinnlagt sig om att presentera ett utåt sett rent och juste val har ett stort antal rapporter om valfusk kommit in. Några i form av filmade videobevis.

Bussning av väljare

Som vanligt har det förekommit bussningar av statsanställda till vallokalerna för att öka Förenade Rysslands valskörd.

Det paradoxala med maktens besatthet av att kontrollera väljarna är att Vladimir Putin redan är väldigt populär. Även utan valfusk skulle han sannolikt vinna varenda val. Men det är som att han ändå inte vågar lämna något åt slumpen.

Dumavalet kan ses som uppvärmning inför presidentvalet om två år. Om inget dramatiskt händer är Putin en självskriven segrare. Han har själv sett till att det inte finns några utmanare.

För omvärlden innebär gårdagens val inga förändringar. Ryssland kommer att fortsätta vara ett oberäkneligt orosmoment i regionen.