Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Tänk om det faktiskt finns någonting bakom Obamas fina ord

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-20

Aftonbladets Erik Wiman om installationen

1901 sätter den frigivna slaven Booker T Washington sina fötter i Vita Huset. Han är inbjuden av president Roosevelt som den första färgade gästen någonsin.

Protesterna fullkomligt piskar landet. ”Negern” anses förfula och sota ner presidentbostaden med sin blotta närvaro.

Sent på kvällen den fjärde november 2008 tar Barack Hussein Obama plats i talarstolen i Grant Park i hemstaden Chicago. Jublet, som de senaste timmarna kastat sig upp mot skyskraporna och tillbaka ner i parken, lägger sig till slut.

Demokraternas underbarn har en jordskredsseger i ryggen när tillsammans med sin familj blickar ut över folkmassan.

När den nyvalde presidenten kommit en bit in i sitt tal, säger han:

”It's been a long time coming but this day change has come to America.”

Där slutar historien – på sätt och vis.

Som president vet vi ännu inget om Barack Obama – förväntningarna som han själv har byggt upp snuddar vid det omänskliga. Men hans väg till Vita Huset är, mer än något annat, symbolen för den afroamerikanska drömmen som övervann hat, rasism och förakt och till slut blev verklighet.

I dag ineds en helt annan historia. Den börjar, märkligt nog, i en bisats. En inskjuten mening, som kanske kommer att bli de bevingade ord alla minns i efterhand.

Den lyder:

”A moment that defines a generation.”

Det är en nästan parodisk Hollywood-retorik. Men orden lånar samtidigt plats åt de utmaningar USA och hela världen står inför.

Barack Obama kommer inte att genomföra några mirakel på egen hand. Men han kommer mer än någon annan människa att förknippas med utgången i spelet.

I somras träffade jag Shirley Varner. Hon bor i ett hus på hjul i Inglewood, Colorado. Hennes man är döende efter 40 års kamp mot diabetes och de saknar sjukförsäkring.

– Det är människor som vi som betalar priset för vad de har gjort med det här landet, sa hon.

Shirley log ofta men visade bara glädje på riktigt när hon tog fram fotografierna på sina barnbarn.

Jag frågade om hon tror att den kommande presidenten kommer att göra deras framtid bättre.

– Nej jag vågar inte, blev det dröjande svaret.

Men, tänk om du har fel Shirley Varner.

Tänk om det faktiskt finns någonting bakom Obamas fina ord i Chicago och i Washington.

Vi kan väl ändå hoppas.