Experten: Risken för skoldåd har ökat i Sverige
Publicerad 2024-05-14
Risken för skoldåd har ökat i Sverige, säger Katie Cohen, expert på ensamagerande våldsverkare.
Motivet som driver de unga förövarna är detsamma som i USA.
– De vill hämnas, säger hon.
I USA får skolbarnen regelbundet öva för att förbereda sig för dödliga attacker – av de egna klasskompisarna. Antalet skoldåd i Sverige är tack och lov få – men risken har ökat, säger Katie Cohen, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut och expert på ensamagerande våldsverkare.
– I Sverige har fenomenet skoldåd ökat plötsligt de senaste åren, det har hänt flera dåd på ett sätt som det inte gjort innan. Sett ur det perspektivet skulle man nog kunna säga att risken för skoldåd är större nu.
Fler avslöjas också i planeringsstadiet, berättar hon.
– Det kan vara ett tecken på att det är fler som förbereder skoldåd, eller att polisen blivit bättre på att hitta dem.
Nationella Operativa Avdelningen har fokus på den här typen av gärningspersoner, och jobbar med att hitta de unga förövarna i förväg.
– Ensamma aktörer är svårare att hitta i planeringsstadiet. Men genom att lära sig känna igen kommunikation på nätet som avslöjar förberedelser har polisen lyckats stoppa flera som inte har gjort något än, men som planerat att göra det, säger Katie Cohen.
Riskfaktorerna för skoldåd
Vad kan man då säga om ungdomarna som utför skoldåd? Vissa gemensamma nämnare finns, konstaterar hon.
– De lever större delen av sitt sociala liv på nätet och har hamnat i en destruktiv miljö där man pratar om skoldåd på ett positivt sätt. Utöver de fall där det finns allvarlig psykisk sjukdom i botten, så har de flesta en upplevelse av att de är ensamma, mobbade eller kränkta. De vill hämnas, ge igen, säger hon och tillägger:
– Det är samma motivbild i Sverige som i andra länder, till exempel USA, där skoldåden är betydligt vanligare. Pojkar är extremt överrepresenterade, men ett fåtal flickor har planerat skoldåd.
Hon pekar på två faktorer för att komma åt problemet.
– Dels är det en fråga om elevhälsa, hur mår barnen i våra skolor? Det skulle väl även i ett större perspektiv vara bra att jobba med social inkludering, att fånga upp elever som inte verkar må bra, säger hon.
– Det andra är att ha koll på vad ungdomar gör på nätet, och fundera på vilka typer av innehåll som kan vara skadligt för dem att ta del av. På vissa plattformar lyckas unga till exempel posta inlägg där de visar upp vapen, och försöker efterlikna tidigare attentatspersoner. Men vad som ska få finnas på nätet är en större diskussion, där bland annat farligheten hos ett budskap måste vägas mot rätten att uttrycka sig fritt.