Därför är Sverige redan en tung Nato-spelare
Publicerad 2024-07-11 13.35
WASHINGTON. För första gången är Sverige med på ett Nato-toppmöte som medlem.
Men Ulf Kristersson behöver inte stå i ett hörn och skrapa med foten.
Här är sex skäl till att Sverige redan är en tung alliansmedlem.
Vi är vana att tänka på Sverige som ett litet land.
Men i Nato-sammanhang stämmer inte den självbilden.
- Bara 12 medlemsländer har fler invånare.
- Bara 9, lite beroende på hur man räknar, har starkare försvarsmakter.
- Bara 4 täcker en större yta.
- Bara 13 har högre försvarsutgifter som andel av BNP. Sverige når redan första året som medlem målet om minst 2 procent av BNP i försvarsutgifter, vilket 9 Nato-länder fortfarande inte gör, även vissa som varit med i 75 år.
- Nato-länderna väntas vid mötet bli överens om att det militära stödet till Ukraina bör ligga på minst 40 miljarder euro årligen. Sveriges redan aviserade stöd om 75 miljarder kronor över tre år räcker mer än väl till att axla vår del av bördan, om den slås ut över alla medlemmar utifrån BNP.
- Samtidigt förbereds en svensk reducerad bataljon för att från årsskiftet ingå i ”Nato Forward Land Forces” (FLF) i Lettland, och svenska Gripen-plan kommer snart att ingå i luftrumsövervakningen i Baltikum.
Sverige har uppenbart ansträngt sig för att leva upp till Natos kravbild.
Det borde påverka vilket inflytande Ulf Kristersson får i mötesrummen i Washington.
– Det återstår väl att se, mötet har ju inte riktigt börjat än, men jag upplever både mig och Sverige som väldigt, väldigt välkomna. Stor nyfikenhet, stor respekt, sa Ulf Kristersson till Aftonbladet inför mötet.
Det Sverige bidrar med till alliansen är både geografi och kapacitet, enligt statsministern.
– Vi ser till att hela Nord-Nato nu är komplett. Med Sverige och Finland så täcker vi hela Östersjön, med blicken ut mot Atlanten via Norge, så det är en väldigt stark sak rent geografiskt. Efterlängtat bland andra Nato-länder, att vår del av världen blir sammanhängande Nato-land.
– Det andra är att vi tar med oss helt unika förmågor in, med ett starkt flygvapen, unik ubåtskapacitet, vältränade, internationellt erfarna förband, signalspaning, radarövervakning. Vi har koll på läget i vår del av världen. Det är väldigt uppskattat.
Statsministern beskriver sin inställning som samtidigt ”ödmjuk” och ”självsäker”.
– Många allierade blickar mot våra länder [Sverige och Finland], för vi har en lång historia av att följa Ryssland och av att vara medvetna om det hot Ryssland utgör. Kombinationen av ödmjukhet och självsäkerhet är ofta bra. Ödmjukhet i den meningen att andra har varit medlemmar i 75 år, och man bör lyssna och lära sig. Men också känna självsäkerhet över vad vi tar med oss till bordet.
Även försvarsminister Pål Jonson beskriver mottagandet av Sverige i Nato som entusiastiskt.
– Ytterst handlar det om att vi har mycket vi kan bidra med till Nato, bland annat genom den unika förmåga vi har under, på och över Östersjön. Vi har arktisk förmåga, en stark försvarsindustri, vi har hög Rysslandskompetens, vi har tidigt signalerat att vi ska bidra till Natos framskjutna närvaro i Lettland och vi bidrar snart till Nato Air policing. Vi har viktiga resurser och förmågor som kan göra Nato starkare, säger Pål Jonson.
