Oroande tecken i den spanska demokratin

En rappare döms till 3,5 års fängelse för grova texter.

En provokativ konstnär får verk utrensade från en utställning.

Trenden i det stora turistlandet oroar Amnesty International.

Turkiet? Thailand? Nej, en annan svensk favorit – Spanien.

En debatt har blossat upp om tillståndet för yttrandefriheten och den konstnärliga friheten i den unga spanska demokratin, som 2018 fyller 40 år.

För några år sedan drev det konservativa regeringspartiet Partido Popular (PP) drev igenom den så kallade munkavlelagen (La ley mordaza). Den kriminaliserar aktiviteter och yttranden som stör "den allmänna ordningen". Demonstrationer utan tillstånd, fotografering av poliser, bristande respekt för Spaniens flagga är exempel på beteenden som kan leda till mycket dryga böter och även fängelse.

I veckan fastställde högsta domstolen (Tribunal Supremo) straffet för den 24-årige rapparen José Miguel Arenas Beltrán från Mallorca. Under artistnamnet Valtonyc har han lagt ut ett flertal låtar som glorifierat terrorism, grovt förtalat kungahuset och våldshotat en nationalistisk politiker på Mallorca. Detta kostar Valtonyc fängelse i 3,5 år.

Han argumenterade förgäves för sin rätt till yttrandefrihet och konstnärliga skapande, och påpekade att rap-texter är extrema, provokativa, bildliga och symboliska.

Många åtal

Konstnären Santiago Sierra skulle ha med 24 stora fotografier på en internationell konstutställning i Madrid, som avslutades på söndagen. De visade pixlade ansikten på bland andra häktade katalanska politiker och ledare samt två dockspelare som satt gripna 2016 med stöd av munkavlelagen för att ha uppmuntrat terrorism.

Men stadens mässarrangör Ifema plockade bort Sierras verk "Politiska fångar i det samtida Spanien" och bemötte anklagelserna om censur med att porträttserien skadade "synligheten" för andra utställare.

I sin årsrapport 2017/2018 skriver Amnesty International att dussintals personer åtalats för att ha förhärligat terrorism och förnedrat terroroffer på sociala medier. I flera fall handlar det enligt Amnesty om uttalanden som man enligt internationell människorättslag har rätt att uttrycka. Amnesty tar upp en ung kvinnlig student som på Twitter skämtade om den baskiska terrorgruppen ETA:s mord 1973 på Francodiktaturens regeringschef Luis Carrero Blanco. Kvinnan dömdes villkorligt till ett års fängelse.

Splittrar jurister

– Yttrandefriheten är under lupp och offentlig debatt. Det blev ramaskri när munkavlelagen kom och alla andra partier (än PP) har gjort klart att den här lagen är man inte intresserad av att ha kvar, säger statsvetaren Jakob Lewander vid Svenska institutet för europapolitiska studier till TT.

Domen mot rapparen splittrar spanska jurister. En domarförening med konservativ prägel anser att HD-domen rättsligt är helt korrekt och betonar att yttrandefrihet inte är "en absolut eller obegränsad rättighet", rapporterar tidningen El País. En annan domarförening finner straffet överdrivet; böter hade varit nog.

Flera vänsterprofiler har rasat i veckan. "Yttrandefriheten är under de värsta attackerna sedan diktaturen och vi kan inte hålla tyst om det", twittrade Podemosledaren Pablo Iglesias.

Även det globala skribentorganet Pen International fördömer straffet mot rapparen, enligt AFP.