Presidentval splittrar i oroligt Afghanistan

Rekordlågt deltagande, anklagelser om röstfusk och två bittra rivaler som bägge utropat sig till segrare trots att resultatet ännu inte tillkännagivits.

Afghanistans presidentval speglar det ansträngda läget i landet.

Två gånger har valkommissionen uppgett att den ska meddela resultatet från presidentvalet den 28 september.

Två gånger har beskedet skjutits på framtiden.

– Jag tror att en anledning till att de skjuter upp det är att det är en utomordentligt het politisk potatis. Redan nu, innan resultaten har kommit, är det anklagelser om valfusk, säger Afghanistankännaren Anders Fänge.

Kommissionen har inte angett något nytt datum. Men det har inte hindrat valets två huvudkandidater – den sittande presidenten Ashraf Ghani och utmanaren Abdullah Abdullah – från att bägge utropa sig till segrare.

Ghani och Abdullah stod mot varandra även 2014 när Afghanistan senast valde president. Då utsågs Ghani till vinnare efter en andra valomgång, men Abdullah påstod att valfusk tippat vågen i motståndarens favör.

– Röstfusk är utbrett. Den grundläggande orsaken är att man inte vet hur många människor som bor i Afghanistan eller hur många röstberättigade det finns i valdistrikten. Det är uppskattningar som kan gå väldigt fel och utgör möjligheten för massivt valfusk, säger Fänge.

Amerikansk medling

Sist löstes motsättningarna efter medling från USA:s dåvarande utrikesminister John Kerry. Motvilligt accepterade Abdullah den nyinrättade posten som chefsminister i en enighetsregering.

– Erfarenheten är att det har fungerat mer som en nationell oenighetsregering. Ghani och Abdullah delade på departementen och det har varit dåligt med samarbete och koordinering däremellan, säger Fänge.

Sannolikheten för ett nytt amerikanskt ingripande är dock låg, anser Fänge.

– Jag tror inte att Trump har den typen av intresse för Afghanistan.

Etnisk skiljelinje

Kandidaterna har under sina respektive kampanjer i huvudsak lovat samma saker: Fred, ekonomiska framsteg och bättre utbildning.

– Det är inga ideologiska eller politiska skiljelinjer, alla lovar samma sak. I stället är det ganska mycket en fråga om etnicitet, säger Fänge.

Ghani tillhör folkgruppen pashtuner, som under lång tid dominerat Afghanistans politiska liv. Abdullah är tadzjik och hämtar sitt stöd från minoritetsgrupperna i landets norra delar.

– Så har det varit i alla presidentval sedan talibanerna föll, att en pashtun har stått emot en tadzjik. Hittills har pashtunen vunnit varje gång och förmodligen har röstfusk förekommit varje gång, säger Fänge.

Rekordlågt valdeltagande

Närmare en miljon röster har ogiltigförklarats. Men även om de räknats in hade deltagandet i årets presidentval varit rekordlågt.

Enligt nyhetsbyrån AFP har enbart 1,8 av 9,6 miljoner registrerade väljare – i ett land som förmodas ha över 30 miljoner invånare – tagit sig till vallokalerna. 2014 röstade omkring sju miljoner människor i den första valomgången.

Anders Fänge ser siffrorna som ett tecken på uppgivenhet. Tron på demokratins förmåga försvagas i takt med att säkerhetsläget och den ekonomiska situationen försämras.

– Plus att talibanerna nu kontrollerar större områden och utgör ett större hot. Talibanerna har ju uppmanat människor att inte rösta och det är en bidragande orsak.