Anna-Karin fick lårbenshalsen avbruten – av sjukgymnast

Staffan Dickson

Anna-Karin Wennberg, 63, hörde av sig till kommunen för att få sitt amputerade ben behandlat.

När sjukgymnasten blev röd i ansiktet frågade en av Anna-Karins assistenter om han inte tog i för hårt.

– Då hörde jag hur det bara small till. Jag skrek av smärta, säger Anna-Karin om ögonblicket då hennes lårbenshals bröts.

Anna-Karin Wennberg lider av en muskelsjukdom och är sedan 2008 amputerad ovanför vänster knä efter en olycka med sin rullstol.

Den 5 september fick hon besök hemma i Sandhult av en sjukgymnast från Borås kommun som skulle mjuka upp det lite stela vänsterbenet.

Även två av Anna-Karins assistenter var med. Carina Abrahamsson säger att hon reagerade på att sjukgymnasten var hårdhänt.

– Meningen är att vi assistenter ska lära oss hur man ska göra för att inte skada Anna-Karin när man hjälper henne med sjukgymnastik. Så vi var väldigt med, frågade och observerade. Jag tyckte att han såg ut att ta i väldigt mycket, han var alldeles röd i ansiktet. Då frågade jag honom: ”Tar du inte i väldigt mycket nu?” ”Ja, man måste göra det”, sa han.

Fick blodförgiftning

Carina flyttade sig så att hon hade ögonkontakt med Anna-Karin.

– Då pangade det bara till. Lårbenshalsen på henne gick av, helt enkelt.

Även Anna-Karin beskriver ljudet när benet bröts.

– Han tog det bakåt, och då hörde jag hur det bara small till. Jag skrek av smärta. Jag kunde inte röra mig, säger hon.

Anna-Karin fick smärtstillande men ville avvakta med att åka in till sjukhus.

– Men morgonen därpå hade hon så fruktansvärt ont att de fick ta ambulansen upp till lasarettet, säger Carina Abrahamsson.

På Södra Älvsborgs sjukhus i Borås opererades Anna-Karin och läkarna satte in en titanskruv. Sedan dess har hon drabbats av den ena åkomman efter den andra, bland annat blodförgiftning och flera infektioner, säger Carina Abrahamsson.

När Aftonbladet talar med Anna-Karin har hon precis fått komma hem efter fem veckor på sjukhuset.

– Men det tar nog tid innan jag blir bra.

”Skrev inte avvikelserapport”

Anna-Karins dotter har anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, medan sonen Bengan Wennberg gjort en polisanmälan om vållande till kroppsskada.

Han säger att han inte heller är nöjd med hur sjukgymnasten och kommunen hanterat incidenten i efterhand.

– Det här hände på en tisdag. När jag pratade med sjukgymnastens chef på torsdagen visste han fortfarande inte om att det hänt. På måndagen hörde chefen av sig och skulle be sjukgymnasten skriva en avvikelserapport, för det hade han tydligen ännu inte gjort, säger Bengan Wennberg.

Hoppas på ersättning

Händelsen utreds nu av Jessica Engkvist, medicinskt ansvarig för rehabilitering på Borås kommun.

– Hittills har vi intervjuat fysioterapeuten (skyddad yrkestitel för sjukgymnaster sedan 2014, red. anm) och tagit del av journalanteckningar. Patienten har ju befunnit sig på sjukhus, så henne har vi inte hört än, men det är på gång.

Anna-Karins son fick uppfattningen att det tog lång tid innan det skrevs en avvikelserapport.

– Det tog några dagar innan det blev en avvikelserapport, men det kom till enhetschefens kännedom innan det, så man visste hela tiden om att någonting inträffat.

I övrigt vill Jessica Engkvist inte kommentera den pågående utredningen.

– Det enda jag kan säga är att syftet med all utredning kring vårdskador är att ta reda på om skadan hade kunnat förhindras och vad man kan göra för att förhindra att det händer igen.

Själv hoppas Anna-Karin Wennberg att händelsens efterspel mynnar ut i att hon får någon sorts ersättning.

– Någonting för sveda och värk. Jag är inte så rik.