Näringslivet om klimatplan: Tempot måste höjas

helskärm

Positivt att näringslivets roll i omställningen lyfts fram – men tempot måste höjas. Det är några av synpunkterna från företrädare för näringslivet om regeringens klimathandlingsplan.

Näringslivet ligger långt fram i sitt omställningsarbete, enligt branschorganisationen Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson. Men företagen bromsas ibland i sitt klimatarbete för att tillståndsprocesser hos myndigheter ligger efter.

– Näringslivet är på i de här frågorna och vi är ambitiösa. Man behöver höja tempot för att underlätta för näringslivet att ställa om, vi upplever inte att det där finns alla dagar i veckan, säger Johansson.

– Det måste gå från att vara en skrivelse till att bli leveranser.

”Behövs investeringsstöd”

På Transportföretagen tycker man att klimathandlingsplanen är ”ömsom vin, ömsom vatten”, enligt branschorganisationens samhällspolitiska analytiker Tina Thorsell.

– Vi är positiva till att regeringen tar ett brett grepp om omställningen, sedan är det klart att man missar en del på djupet. Det saknas vissa punkter.

Thorsell nämner bland annat skattelättnader för el och biodrivmedel som exempel på åtgärder hon skulle vilja se i handlingsplanen för att underlätta för transportsektorn.

– Vi har fortfarande 5 000 lastbilar på de svenska vägarna som drivs på diesel och de kommer att fortsätta köra i många år till. Då behövs investeringsstöd för att förse transportsektorn med biodrivmedel, säger hon.

– Biogasen måste skattebefrias, punkt slut.

Finns inte eldrivna traktorer

Även Lantbrukarnas riksförbund vill se fler satsningar på biodrivmedel.

– Biobränslen kommer att vara en viktig del av omställningen att fasa ut fossila bränslen så snart som möjligt. Biobränslen är Sveriges största energikälla och vi behöver satsa mer på det, säger ordförande Palle Borgström.

Överlag hade Borgström velat se fler åtgärder som gör skillnad på kort sikt.

– För att vara just en handlingsplan innehåller den ganska få konkreta handlingar och en hel del av de som finns är sådant som ska göra skillnad på lång sikt. Som kärnkraft till exempel, det kommer ju inte göra någon skillnad före 2030.

Dessutom ser man med oro på diskussioner som förs i EU och i Sverige om att jordbruket ska inkluderas i utsläppshandelssystemet, säger Borgström.

– Ett sådant system är tänkt att få till ett förändrat beteende, men då måste det ju finnas tekniska möjligheter att byta. Man kan köpa en elbil i stället för en bensinbil men man kan inte köpa en eltraktor i stället för en dieseldriven traktor.

”Sämst i Norden”

Scanias vd Christian Levin välkomnar att handlingsplanen är på plats och ser positivt på att näringslivet ses som en motor i omställningen. Samtidigt är det för stort fokus på kärnkraft, anser han.

– Vi behöver all fossilfri el vi kan få och vi behöver dubbla eltillgången för att transportsektorn ska kunna elektrifieras. Det är viktigt att vi inte hamnar i en debatt där man ställer olika kraftslag mot varandra. Vi behöver kärnkraft, men också bygga ut vind-, vatten- och solkraft.

Dessutom behöver man förenkla tillståndsprocesserna för laddinfrastuktur, säger Levin.

– Det är problem med tillståndsprocesserna, många överklaganden tar för lång tid. Vi är sämst i Norden på det. Det går oerhört mycket snabbare att få tillstånd för en laddstolpe i Norge eller Finland än vad det gör i Sverige, och så kan det inte vara.