Petro Porosjenko har förklarat sig vinnare av presidentposten

Peter Kadhammar

Rösträkningen i presidentvalet i Ukraina hade knappt hunnit stänga förrän favorittippade kandidaten Petro Porosjenko förklarade sig som vinnare.

– Folket har röstat för ett enat Ukraina, säger han.

24 minuter efter vallokalernas stängning steg en kortväxt miljardär med ljusbrunt hår och grånande tinningar fram för att förklara sig som segrare.

Petro Porosjenko var blank i ansiktet av svett och trötthet, och strax började små, knappt märkbara droppar rinna nerför nacken på honom. Men han var glad. Han talade redan om ”mitt folk” när han nämnde ukrainarna.

Han höll presskonferensen i Konstarsenalen, en före detta vapenarsenal som nu tjänar som Kievs moderna museum. Över 700 journalister hade kommit dit och de bjöds på chokladbitar av märket Roshen, det godis som är grunden för Porosjenkos förmögenhet.

”Måste stoppa detta kaos”

Han hade sitt tal nedskrivet på ett A4-papper men det blev liggande vid sidan av scenen. Han kunde orden utantill.

– Detta är den svåraste stunden i Ukrainas historia, sa han.

Och syftade på Rysslands annektering av Krim och det lågintensiva kriget i landets östra delar.

– Folket har röstat för ett enat Ukraina. 85 procent av de röstande har stött den europeiska vägen för Ukraina. Jag tackar från djupet av mitt hjärta. Våra första steg kommer att fokusera på att få ett slut på kriget, att stoppa detta kaos, sa Porosjenko.

– Min första resa som president kommer att bli till Donbass (regionen där proryska separatister saboterade stora delar av presidentvalet). Jag ska tala med folket i Donbass.

”Folket valde Europa”

Porosjenko höll ett radband av trä i höger hand. Han torkade med vänster bort svett i pannan.

– Jag tackar de väpnade styrkorna, sa han.

– Vi ska bekämpa korruptionen och bringa europeiska värden till Ukraina.

– Det är den svåraste situationen på 200 år mellan Ukraina och Ryssland. Vi kommer aldrig att acceptera ockupationen av Krim.

– Ukraina har valt europeisk integration.

Om vallokalsundersökningarna håller sig får Porosjenko över 50 procent av rösterna. Därmed slipper landet en andra omgång i presidentvalet och det var därför många la sina röster på favoriten. Detta är inte en nation som har tid för eller orkar med en utdragen och uppslitande valprocess.

Tackade nej till högerpopulism

Porosjenkos närmaste rival var den före detta premiärministern Julia Tymosjenko. Hon fick runt 12 procent av rösterna.

Resten fördelades på en lång rad kandidater. Det högerpopulistiska partiet Högra sektorns ledare Dmytro Jarosj fick bara en procent av rösterna, och det likaledes högerpopulistiska Svobodas ledare Oleh Tyahnibok fick knappt 1,5.

Det var det andra tydliga resultatet av valet, att Ukraina tackade nej till högerpopulism eller det som den ryska propagandan försökt utmåla som ”fascism” och ”nazism”.

När en journalist frågade om Porosjenko kommer att garantera press- och yttrandefriheten under sina fem år som president svarade han:

– Nej.

Sedan skrattade han lågmält, nästan inåtvänt, och tog för säkrast att förklara att han skämtade. Självklart garanterar han pressfriheten.

– Vi har en ny nation. Vi lever i ett nytt land.

Vid sin sida hade han den förre boxningsmästaren Vitalij Klytjko som drog tillbaka sin kandidatur för att stödja Porosjenko. Det visar att Porosjenko åtminstone har handlag för avtal och manövrerande som krävs av en politiker: De drog varandra och Klytjko blir borgmästare i Kiev.

Efter att ha skakat hand med den blivande presidenten – handslaget var fast, handen liten och mjuk – lämnade jag Konstarsenalen.

I vilken demokrati som helst skulle segern ha lockat vinnarens supportrar att köra omkring och tuta och tjoa. Men miljonstaden Kiev var lika stillsam som den varit hela valdagen.

Tung väg att vandra för ”Chokladkungen”

På eftermiddagen hade ett våldsamt åskväder dragit fram, sedan klarnade det åter upp. Kvällen var varm och mörkret mjukt. Jag gick förbi det gripande monumentet över svältens offer under jordbrukskollektiviseringen 1932-33 och passerade sedan obelisken till minne över de sovjetiska soldater som föll i kampen mot nazisterna.

Inget land har så komplicerad historia som Ukraina.

Monumenten ligger i en park med utsikt över floden Dnepr och det väldiga slättlandet i öster. Ungdomar satt och njöt av utsikten och pratade tyst. Jag berättade för några om valresultatet. De brydde sig inte, inte ens den unga kvinnan som hade röstat på Porosjenko.

Ukraina är ett land utan egentliga politiska rörelser. Mäktiga män och kvinnor som vill ta makten skapar sina partier och anställer sina aktivister. Alla har de lovat ett bättre land.

Kanske blir chokladmiljardären Porosjenko en bra president, kanske inte. Det enda vi vet är att han har en lång och tung väg framför sig.