Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Tokhögern släckte hoppet – igen

Precis när en lösning såg ut att ligga inom räckhåll släckte "tokhögern" hoppet igen.

Nu kan det gå åt vilket håll som helst.

Hoppet lever inför USA:s deadline för skuldtaket i morgon men det kan lika gärna gå åt helsike.

Den amerikanska budgetstriden är rena berg- och dalbanan. Med den skillnaden att det här inte handlar om ett nöjesfält utan världsekonomins överlevnad.

Politikerna har en dag på sig att komma överens. Annars utlöser de en ekonomisk tsunami som ingen vet omfattningen av.

De mer erfarna och sansade politikerna i senaten har tagit sitt ansvar och enats om en kompromiss. Men tokstollarna – det finns faktiskt inget annat ord för deras agerande – till höger i den republikanska delen av representanthuset fortsätter att sätta sin egen politiska agenda framför landets väl och ve.

Ännu en gång försöker de pressa fram en försening eller försvagning av president Obamas sjukvårdsreform i utbyte mot att gå med på att öppna statsapparaten igen och höja skuldtaket så att en potentiell finansiell härdsmälta i Lehman Brothersklass kan undvikas.

Att Obamacare redan är lag och fått klartecken av Högsta domstolen utgör inget hinder.

För att nå en lösning måste kongressens båda kamrarna vara överens. Men medan senaten har enats över partilinjerna så försöker de högerextrema republikanerna från Tea party-rörelsen sabotera en uppgörelse i representanthuset. Där har republikanerna en majoritet med 242 ledamöter mot 193. De lägger fram ett förslag som de vet inte kommer ha en chans att gå igenom i senaten.

Tiden håller på att rinna ut. Just nu ser det ut att bli ett drama som inte avgörs förrän i sista minuten.

Istället för att demonstrera ledarskap i ett mycket farligt läge visar delar av kongressen prov på extrem ansvarslöshet. Som en äldre amerikansk dam sa i tv.

– Det här trotsar all logik. Allt sunt förnuft.

Vem kan säga emot henne?

Inte ens de usla opinionssiffrorna får de mest extrema republikanerna att tveka. Eller det faktum att signaler kommer om att USA riskerar att få sin kreditvärdighet nedgraderad.

Republikanerna verkar ha bestämt sig att om de ska förlora så ska det bli med flaggan i topp. Genom att släpa fram USA och resten av världen till kanten av avgrunden vill de visa sina väljare att de gjorde allt i sin makt för att få igenom sina politiska löften.

Tea party-ledamöterna i representanthuset utgör en minoritet. Men de är mycket högljudda och försöker ständigt tvinga sina mer moderata kollegor att inta extrema positioner. Risken är att moderaterna inte vågar rösta för en kompromiss av rädsla för att därmed skriva under sin egen politiska dödsdom. I nästa val utmanas de av Tea party-kandidater som kommer att kalla dem förrädare.

Republikanerna kläms från två håll. De står också under stark press från amerikanska folket som vill ha en lösning. De är oändligt trötta på att politikerna i Washington DC slåss som bråkiga grabbar på en skolgård istället för att lösa landets akuta problem.

Det mest märkliga i den här situationen är att världens finansmarknader än så länge är rätt lugna. De verkar övertygade om att parterna till slut ska komma överens. De kan helt enkelt inte tro att USA skjuter sig självt i foten genom att utlösa en konstgjord ekonomisk kris.

Bristen på öppen panik gör att även politikerna inte riktigt verkar förstå allvaret i situationen.

Värst av allt. Om det till slut blir en lösning så sparkar politikerna bara burken längre fram längs stigen.

Om några månader kan världen vara i samma läge igen.