’Det är tryggt och beprövat’
Publicerad 2013-01-10
Expert: Vaccinera barn i riskgrupper
Svininfluensan har åter drabbat Sverige.
Alla riskgrupper rekommenderas nu att vaccinera sig – även barnen.
Men viljan att ta sprutan har sjunkit kraftigt efter narkolepsikatastrofen.
Törs vi vaccinera barnen? Frågan är befogad sedan det visat sig att vaccination med Pandemrix mot svininfluensan under pandemin 2009 gav fyra gånger förhöjd risk för narkolepsi hos barn.
I oktober 2012 hade 286 fall bland barn i Sverige rapporterats till europeiska biverkningsdatabasen.
”Obefogad rädsla”
Vaccinationsfrekvensen mot säsongsinfluensan har sedan dess sjunkit kraftigt bland riskgrupperna. Men rädslan är obefogad, menar statsepidemiologen Annika Linde på Smittskyddsinstitutet – eftersom det handlar om två olika vaccin.
– Dagens vaccin är så skilt från Pandemrix. Det är ett mycket mildare vaccin. Det har använts sedan 50-talet i miljarder doser och har inte visat någon förhöjd risk för narkolepsi eller andra svåra biverkningar. Det är ett tryggt och beprövat vaccin, säger hon.
På vilket sätt var Pandemrix annorlunda?
– Det hade en helt annan komposition. I Pandemrix fanns hajleverolja och e-vitaminolja som ger en mycket kraftfull immunstimulering och en bättre och mer långtidsverkande effekt – men också svårare biverkningar som narkolepsi.
Åke Örtqvist, smittskyddsläkare i Stockholms läns landsting, anser inte att barn generellt ska vaccineras mot säsongsinfluensa eller svininfluensa.
– Nej, inte friska barn, utan bara barn i riskgrupperna med risk för att bli svårt sjuka, säger han.
De bör vaccineras
Vilka barn ingår i riskgrupperna?
– Barn med kronisk hjärt-lungsjukdom, kronisk lever- eller njursjukdom, nedsatt immunförsvar, multihandikapp – framför allt neurologiska funktionshinder eller annat som gör att barnet har svårt med andningsfunktionen – och barn med svårinställd typ 1-diabetes.
Vad riskerar dessa barn om de inte vaccineras?
– Att bli svårt sjuka av influensan. Ett kroniskt lungsjukt barn kan få svåra andningsproblem. Hos ett kroniskt hjärtsjukt barn kan hjärtat få svårt att orka med en svår infektion.
Finns det risk för dödsfall?
– Ja, även om risken inte är stor. Jag tror att vi kanske haft fyra, fem dödsfall per år under säsongsinfluensan bland barn, nästan alla med riskfaktorer, säger Åke Örtqvist.
Riskgrupper som bör vaccineras
Bland barn:
Kronisk hjärt-lungsjukdom.
Kronisk lever- eller njursjukdom.
Gravt nedsatt immunförsvar.
Multihandikapp – framför allt neurologiska funktionshinder eller annat som gör att barnet har svårt med andningsfunktionen.
Grav neuromuskulär sjukdom.
Allvarliga missbildningar.
Svårinställd typ 1-diabetes.
Downs syndrom, eftersom de är infektionskänsliga.
Bland vuxna:
Personer över 65 år.
Kronisk hjärtsjukdom.
Kronisk lungsjukdom.
Extrem fetma.
Neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen.
Kronisk leversvikt eller njursvikt.
Svårinställd typ 1-diabetes.
Kraftigt nedsatt immunförsvar.
Gravida kvinnor som inte tidigare vaccinerats mot svininfluensan A(H1N1).
Allt färre vill ta sprutan
”Det har varit en negativ kampanj mot vaccination som gjort att även äldre personer och personer med riskfaktorer inte vaccinerat sig”, säger Åke Örtqvist, smittskyddsläkare i landstinget i Stockholm.
Endast en procent av barnen vaccinerades 2011 enligt statistik från tre landsting trots att många ingår i riskgrupperna, som barn med astma.
Bland vuxna över 65 år har vaccinationsgraden sjunkit från 62 procent 2008 till 44 procent 2011–2012. Detta är den enda grupp som landstingen för statistik över.
Källa: Smittskyddsinstitutet