Så kan Irans riggade val ge diktatorn besvär

helskärm

Fredagens iranska presidentval kan påverka relationen till väst.

Situationen för befolkningen väntas däremot inte förändras oavsett segrare – bägge kandidater är lojala det islamiska styret.

Det mest talande resultatet kan i stället utläsas av valdeltagandet. Hur många bojkottar skådespelet?

Ett presidentval i en av världens hårdaste diktaturer går till på följande sätt: De kandidater som tillåts ställa upp gallras först av det så kallade väktarrådet. Det består av sex religiöst lärda män valda av den högste ledaren ayatolla Ali Khamenei, samt sex juridiskt lärda män valda av chefen för landets rättsväsende. Han är i sin tur också vald av ayatollan. Därefter kan befolkningen välja bland de som ledarskapet godkänt.

Valet som nu genomförs för att hitta en efterträdare till president Ebrahim Raisi, som omkom i en helikopterolycka i maj, innebär alltså ingen risk mot landets strikta religiösa styre.

Olika inställningar till väst

Men det finns vissa frågor som skiljer de två kandidaterna åt. De går upp i duell eftersom ingen av de då sex kandidaterna fick tillräckligt många röster under den första valomgången förra fredagen.

Ultrakonservative Saeed Jalili anses vara en av landets allra mest hårdföra politiker. Han var Irans högste förhandlare i den laddade frågan om Irans kärnenergiprogram och har förespråkat en ännu kallare relation till västvärlden i de senaste dagarnas debatter.

Den andre kandidaten, Masoud Pezeshkian, brukar beskrivas som ”reformistisk”. Han representerar en något mer öppen relation mot USA och Europa – vilket kritiserats av ayatolla Khamenei.

Många iranier ser Pezeshkians tillåtna kandidatur som ett försök för ayatollan att få upp valdeltagandet. Det brukar ligga på låga nivåer eftersom en stor del av befolkningen bojkottar valen för att visa sitt missnöje mot regimen. I den förra valomgången låg deltagandet på 40 procent – en siffra så låg att den kan innebära en legitimitetskris för Khamenei, som lagt stor vikt vid att höja deltagandet.

Hotar inte styret

Enligt den USA-baserade tankesmedjan Institute for the study of war (ISW) gagnas Jalili av att anhängare till de fyra andra hårdföra kandidaterna som sållades bort under den första valomgången tros ställa sig bakom honom.

Khameneis kritik av Pezeshkian pekar också på att Jalili är ayatollans favorit – en fördel som enligt bedömare inte bör underskattas.

Presidentposten är viktig i Iran, men underordnad den högste ledaren. Oavsett vem som står som vinnare kommer det hårda styret, som bland annat segregerar kvinnor och män och regelbundet tillämpar godtyckliga dödsstraff, inte att hotas.