Lärare från "sämre" skolor protesterar

Lisa Röstlund

Lärarna på skolorna där eleverna inte toppresterat straffas med lägre löneökning.

Under eftermiddagen samlade lärare från de "sämsta" skolorna för ett protestmöte.

– Vi kräver att förslaget dras tillbaka, säger Ragnar Sjölander, lokalavdelningsordförande i Stockholm för Lärarnas riksförbund.

Ett nytt system för lön har införts i Stockholms stad. På åtta skolor som Adolf Fredriks musikklasser och Äppelviksskolan, där eleverna visar goda studieresultat, ska lärarna få 4,7 procents löneökning.

Lärare på sju skolor där eleverna har det svårare får bara 3,7 procent. I går besökte Aftonbladet en av dessa "sämre" skolor, Nybohovsskolan. Där ställer i dag upprörda lärare utbildningsförvaltningens ledning till svars.

”Inte klokt”

Klockan 16.30 hölls protestmötet, som Aftonbladet bevakade.

Inför mötet med arbetsgivarna samlas representanter från de skolor där lärarna får lägre löner, för att prata.

– Okej att belöna de lärare som man tycker gör ett väldigt bra jobb. Men det låter inte klokt att man ska bestraffa vissa skolor där eleverna inte visar tillräckliga resultat. Vi gör verkligen vårt bästa och går till jobbet med glädje varje dag. Och så skulle inte vi ens få lägstanivån på 4,2 procent, säger en av mötesdeltagarna Lena Lindblom, lågstadielärare på Nybohovsskolan.

Astrid Nordefeldt, personalchef, Christer Oja, biträdande grundskolechef och Håkan Edman, grundskoledirektör finns bland de ansvariga på plats.

"Vi har varit överens"

– Vi ska försöka hålla diskussionen på en konstruktiv nivå oavsett vad vi tycker. Inga personangrepp här inne, uppmanar slöjdläraren Jerker Dahlin som inleder mötet.

Ragnar Sjölander, lokalavdelningsordförande i Stockholm för Lärarnas riksförbund:

– Vi har bara en ståndpunkt och det är att det här förslaget måste dras tillbaka.

Håkan Edman uppger att han var lite tveksam till att komma till dagens möte, eftersom han inte "är säker på vad han tycker".

– Vi hade diskussioner om hur vi möter målen med hög måluppfyllelse. Det har vi varit överens om både nationellt och lokalt.

Skakade sina huvuden

– Det måste gå att värdera måluppfyllelse på ett eller annat sätt och vi har tagit fram ett verktyg för det. Utifrån vår bedömning tittar vi på nationella prov i årskurs 3 och 6 och betygen i årskurs 9, i relation till förväntat resultat, säger Edman.

Många av de 40-talet lärarna på plats skakar sina huvuden under Edmans genomgång.

– När vi pratar om det här med plus och minus 0,5 procent är det 150 kronor i skillnad.

– Det är viktigt att man tar tillfället att prioriterar de lärare som gör en god gärning. Vi tror att det påverkar läraryrkets attraktivitet.

"Har en läxa att göra"

– Vi har en läxa att göra när det gäller lönedifferentiering, säger Edman innan han kritiserar att information skickats till media om vilka skolor som får lägre och högre lönepåslag än genomsnittet.

– Det är en unik situation att lönesättningen diskuteras medialt.

Det som hänt är att sju skolor pekats ut som lågpresterande. Det är normalt något man inte gör – man brukar ta upp goda exempel, påpekar en lärare.

– Vi går efter systemet som det ser ut på svensk arbetsmarknad, säger Astrid Nordefeldt.

– Nej, hörs många säga.

– Finns det inte en risk för att man höjer betygen för att få upp sin lön, undrar en lärare, och får medhåll från kollegorna utan att få frågan besvarad.

Enligt Christer Oja är resultat inte ett ensamarbete utan något man åstadkommer tillsammans på skolorna.

– Det måste finnas ett incitament, på skolnivå på samma sätt som individuell nivå, att man inför nästa lönerörelse, säger han.

– Vad som är så frustrerande är att man som enskild lärare inte känner att man kan påverka resultaten. Det finns faktorer som påverkar som man inte råder över, till exempel att man tagit bort behöriga speciallärare på skolorna. Det har det inte funnits på flera år, säger en facklig företrädare.

– Det beror ju på om man väljer att se sig som ett subjekt eller objekt. Jag tror ju till skillnad från dig att man kan påverka, svarar Håkan Edman.

Facken kritiska

Fackens företrädare som suttit i överläggningar med utbildningsförvaltningen vittnar om att de redan i maj då de på allvar först fick höra om planerna på modellen som nu fastslagits, protesterat:

– Man kan inte ha en modell där lärare lönesätts kollektivt. Det strider mot avtalet om individuell lönesättning. De lärare som drabbas, och även andra som får systemet klart för sig, upplever det här som en käftsmäll. Men arbetsgivaren har kört på hela tiden, säger mötesdeltagaren Ragnar Sjölander, lokalavdelningsordförande i Stockholm för Lärarnas riksförbund, till Aftonbladet.

– Man kan inte sätta lön efter elevers resultat. Det är lärarnas arbete som ska värderas. Jag kan inte påstå att vi fått något gehör för det vi har sagt. Vi har inte heller fått höra något motiv för att just de här skolorna valts ut, säger Johan Törnroth, lokalavdelningsordförande i Stockholm för Lärarförbundet.

Vägrar svara

Utbildningsnämndens ordförande, skolborgarrådet Lotta Edholm (FP), har sedan i går gjort sig oanträffbar för Aftonbladet.

Det är något som Håkan Carlsson, presschef Lärarförbundet, är starkt kritisk till:

– Var är Lotta Edholm? Varför hukar hon i stadshusets korridorer i stället för att gå ut och förklara för lärarna hur hon vill ha det? Att omfördela resurser är långt ifrån att satsa på lärarna, vilket är det hon påstått att hon vill göra.

Grundskoledirektören Håkan Edman uppger för Aftonbladet att det är en "komplicerad sak att diskutera löneöversyn i media".

– Vi är överens parterna emellan att vi i översynen ska prioritera hög måluppfyllelse. Vi gör olika prioriteringar olika år. Ibland prioriteras lärare som jobbar med unga elever, med särskilt utsatta eller liknande. När en grupp prioriteras blir det alltid på bekostnad av andra grupper, säger han.

"Vet om olika förutsättningar"

Edman beskriver ett verktyg som utbildningsförvaltningen i Stockholm har tagit fram, där man räknar in faktorer som hur länge eleverna på en skola bott i Sverige, föräldrarnas utbildningsnivå, hur stor andel som varit i kontakt med socialtjänsten, hemmiljö och skolmiljö.

– Det verktyget ligger till grund för resursfördelningen till skolorna. Det vi gör nu är att titta på vilka skolor som efter sina förutsättningar nått bra resultat.

Det är väl svårt att få med alla faktorer som påverkar elevernas förutsättningar för inlärning, även med ett komplicerat mätinstrument?

– Jag har varit förvaltningschef i Stockholm i fem år. Innan det var jag i Botkyrka och innan dess i Angered i Göteborg. Jag gör anspråk på att veta att skolor har olika förutsättningar.

"Det är rimligt"

Men kan ni vara säkra på att Stockholms bästa lärare inte finns på exempelvis Nybohovsskolan?

– Nej det är det ingen som sagt, inte från arbetsgivarens sida i alla fall. Men vi gör jämförelser på en aggregerad nivå, och då ser vi att vissa skolor lyckas mer eller mindre bra. Vi tycker att det är rimligt att skolor som lyckas bättre premieras, säger Håkan Edman.

Hur rimmar det att straffa en skolas lärare kollektivt för att eleverna inte toppresterar, med avtalet om individuell lönesättning?

– Det är självklart individuella skillnader. Vi tycker att vi kan värdera att olika skolor når olika långt i måluppfyllelsen. Sedan är det inget som hindrar rektorerna att bedöma individuellt. Även om Nybohovsskolan får ett genomsnittligt påslag på 3,7 procent kan rektorn bestämma att vissa ska ha 10 procent.