”Rädslan för min hälsa finns hela tiden"
Publicerad 2012-03-12
– Aldrig mer implantat, säger Fia Ahlsén, 28.
PIP-implantaten sprack och hon drabbades av biverkningar. I januari opererades de därför bort.
Hon oroade sig länge för att lungorna och lymfkörtlarna hade tagit skada av det läckande silikonet.
Aftonbladet var med när Fia Ahlsén röntgade lungorna och lymfkörtlarna i armhålorna på sjukhuset i Kungälv den 16 februari.
– Jag vill röntga mig för att se om silikonet spridit sig. Har jag gått med läckande silikon i fyra år så kan jag vara helt full. Jag är rädd för att jag blivit silikonförgiftad, säger hon stunden innan hon ska till sjukhuset.
Fia Ahlsén förstorade brösten 2008 på Art Clinic i Göteborg. Priset var 39 000 kronor – och hon fick livstidsgaranti på implantaten.
– Läkaren lovade högsta kvalitet.
Det rann ur såret
Hon fick direkt problem med sitt vänstra bröst.
Det ville inte läka och var rann ur såret.
– Sedan operationen har jag haft en pirrande och kliande känsla i bröstet och domnande känsla upp mot armhålan. Mina värsta farhågor är att implantatet sprack tidigt.
Det var först i januari som Fia Ahlsén fick veta att hon hade PIP-implantat, sedan hon själv kontaktat kliniken. Hon blev både ledsen och orolig.
När hon ville träffa en läkare var väntetiden en månad. Så länge vågade hon inte vänta, utan kontaktade en annan klinik. Där opererades implantaten ut den 17 januari.
Det vänstra implantatet hade spruckit – och var en enda geggig, vargul sörja.
Fia Ahlsén vill aldrig mer ha implantat. I stället gjordes ett bröstlyft.
– Annars hade det blivit två tomma påsar.
Lyftet kostade henne 38 500 kronor.
– Så nu sitter jag med dubbla lån.
”Strålar i armen”
Ömheten i bröstet finns kvar, hon har känningar i vänster armhåla. Det gör ont och strålar ut på undersidan av armen.
– Jag känner mig så jävla lurad, säger hon.
Fia Ahlsén är rasande på kliniken som inte informerade henne om att hon hade PIP-implantat, trots att dessa förbjöds redan i mars 2010.
– Jag stöter på väldigt mycket vanliga människor som tycker att vi får skylla oss själva – och det känns som klinikerna behandlar oss på samma sätt. Men vi har ju blivit rekommenderade det här implantatet. Någon måste stå till svars. De som lider är vi som har dem.
I dag känner hon sig något lugnad, sedan hon fått veta att silikonet inte spridit sig till lungorna och lymfkörtlarna.
– Men rädslan för vad detta kan göra med min hälsa på längre sikt finns i bakhuvudet hela tiden.
Försökt nå läkaren
Hon kommer framöver att gå på hälsokontroller på vårdcentralen.
Hennes juridiska ombud har i två månader försökt nå en ansvarig läkare på kliniken, för att informera om det trasiga implantatet – utan att lyckas.
– Vi har så svårt att göra oss hörda, säger Fia Ahlsén.