Ny teknik kan hitta Levis mördare
Publicerad 2012-08-07
Ett av morden som Sture Bergwall friats för kan komma att lösas.
Polisen har återupptagit utredningen kring mordet på Yenon Levi, som hittades mördad i Rörshyttan 1988.
– I Levifallet finns bevisning som har ansenlig styrka, säger Leif GW Persson till SvD.
Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, frikändes från mordet på israelen Yenon Levi i Falu tingsrätt i september 2010. Dalapolisen har beslutat sig för att ta upp mordutredningen igen.
– Vi har läst in oss på materialet och hållit kompletterande förhör. Det kommer vi att fortsätta med under hösten, säger Leif Nykvist, t f chef för våldsroteln hos polisen i Dalarna, till Svenska dagbladet.
DNA-spår
Just nu råder det förundersökningssekretess i ärendet men Leif GW Persson, professor i kriminologi, säger till SvD att det finns kraftig bevisning.
– Bland annat har man säkrat cigarettfimpar på brottsplatsen som man kan ta fram dna-spår på. Den nordafrikan som var misstänkt då Quick kom in i utredningen har redan tidigare kopplats till glasögon som lämnades på platsen. Den mannen lever fortfarande och det finns alltså möjlighet att ta in honom i utredningen igen, säger Leif GW Persson.
Glasögonen viktig bevisning
Den 11 juni 1988 hittades Levis kropp vid en skogsväg utanför Rörshyttan i Dalarna. Mordvapnet, som var en träpåk, hittades i närheten. Fem meter från kroppen låg ett par repiga gamla glasögon.
Flera vittnesuppgifter i den första polisutredningen kopplade Yenon Levi till en tunisisk man. SKL gjorde också en analys där man skrev att ”starka skäl talade för att” de repiga glasögonen som hittades fem meter från kroppen var samma som de på den tunisiske mannens passfoto. Inga av vittnesuppgifterna eller SKL:s utlåtande fanns med i den rättegång som senare fällde Thomas Quick för mordet.
Quick hade ingen aning om vad som skett
När Quick kom in i utredningen fick flera mordutredare finna sig i att bevisen, som pekade i en annan riktning än mot Quick, skulle bort ur utredningen.
Jan Olsson, tidigare chef för gärningsmannaprofilgruppen, berättar för Svenska Dagbladet hur han insåg att Thomas Quick inte hade en aning om vad som egentligen skett på brottsplatsen:
– Vid rekonstruktionen gjorde Quick fel efter fel. Det var en massa omständigheter som inte stämde. Och hela tiden fick vi höra att det blev fel för Quick eftersom det var en plåga för honom att berätta, det var en förklaring som återkom ofta.
När Jan Olsson påpekade för åklagare Christer van der Kwast att SKL:s tidigare analys pekade på en annan gärningsman försökte åklagaren, enligt Olsson, få SKL att ändra sitt utlåtande. När det inte gick beställde van der Kwast en ny analys av glasögonen från den tekniska roteln i Stockholm.
Jan Olsson lämnade då utredningen i protest.
De flesta mord preskriberade
Majoriteten av de mord som Sture Bergwall, som tidigare kallade sig Thomas Quick, erkände och så småningom fälldes för är i dag preskriberade. Vid halvårsskiftet 2010 avskaffades preskriptionstiden för mord i Sverige, men retroaktivt innebär det att enbart mord som begåtts efter den 1 juli 1985 kan fortsätta utredas.
I dag återstår det bara ett svenskt ”Quick-mord” som fortfarande går att lösa – det på Yenon Levi i Dalarna 1988. Norsk polis har också möjlighet att fortsätta utreda den nioåriga flickan Thereses Johannesens försvinnande samma år – hennes kropp har aldrig återfunnits.