Våldet mot svenskarna ökar

helskärm

Våldet mot den svenska styrkan i Afghanistan ökar.

Bara den senaste veckan har styrkan utsatts för beskjutning tre gånger.

Sedan i maj har svenskarna attackerats vid över 30 tillfällen.

helskärm

I februari i år sköts de två yrkesofficerarna, Gunnar Andersson, en 31-årig löjtnant och Johan Palmlöv, en 28-årig kapten till döds väster om Mazar-i-Sharif.

Våldet har därefter trappats upp och den svenska styrkan har utsatts för allt fler attacker.

Strider åtta raka dygn

Sedan i maj har styrkan utsatts för beskjutningar vid över 30 tillfällen.

Enligt Svenska Dagbladet har situationen varit så illa att svenskarna har fått ta hjälp amerikanskt stridsflyg. USA har ständigt flyg i afghanskt luftrum som ofta undsätter Isaf-styrkan.

De hårdaste striderna utkämpades under åtta raka dygn, 18-26 juli i år.

– Vi har ett fortsatt gott stridsvärde, även om det inte är så enkelt att man bara skakar av sig och går vidare. Vi påverkas, men det är hanterbart än så länge inom förbandet. Viljan att fortsätta lösa uppgiften är god. Den hjälps av att vi ser goda resultat, säger Gustaf Fahl, chef för den nuvarande styrkan FS 19, som skickades ner i år, till SvD.

Två strider i veckan

Den senaste veckan har inte varit något undantag när det gäller våldsamheterna. Vid två tillfällen har svenskar utsatts för beskjutning,utöver dagens attack, enligt FS19-styrkans blogg:

Senaste attacken skedde natten till i fredags, då en svensk-afghansk patrull besköts med finkalibrig eld från 1 500 meters avstånd. Elden besvarades inte.

I måndags öppnade rebeller eld med finkalibriga vapen och raketgevär mot en svensk patrull. Flygunderstöd kallades in, men återgick till basen utan att öppna eld.

Sverige har 502 soldater i landet

1800-talet: Kontrolleras av och ingår i det brittiska imperiet.

1933: Monarki införs.

1973: Kungens svåger Mohammed Daud griper makten i en militärkupp. Republik utropas.

1978: Daud mördas vid ett kommunistiskt maktövertagande. Oppositionspartier förbjuds.

1979: Motsättningar inom kommunistpartiet och tilltagande missnöje bland landsbygdsbefolkningen leder till arméns kollaps. Sovjetiska trupper invaderar landet i december.

1980: Babrak Karmal installeras som president med sovjetisk uppbackning.

1988: USA, Pakistan, Sovjet och Afghanistan skriver under ett avtal om sovjetiskt trupptillbakadragande.

1992: Islamistisk gerilla tar makten, men är splittrad av maktkamp mellan olika fraktioner.

1996: Talibanerna får kontroll över huvudstaden Kabul och inför stränga islamistiska lagar.

1998: USA bombar misstänkta träningsläger för terrorister och kräver att Usama bin Ladin utlämnas.

2001, mars: Talibanregimen spränger två 1 500 år gamla Buddhastatyer.

2001, oktober: USA och allierade länder angriper Afghanistan efter att talibanerna vägrat utlämna Usama bin Ladin.

2001, december: Talibanerna ger upp makten och en interimsregering ledd av Hamid Karzai bildas.

2002: FN sätter in en fredsbevarande säkerhetsstyrka, Isaf. Cirka 40 svenska soldater ingår.

2004: Hamid Karzai blir president.

2006: Nato tar över ansvaret för säkerheten i hela Afghanistan.

2009: Barack Obama beslutar ut öka USA:s militära närvaro och skickar ytterligare 17 000 soldater till Afghanistan. President Hamid Karzai valdes 2009 om för ännu en femårsperiod.

Sverige har 502 soldater i landet

Sveriges militära närvaro i Afghanistan inleddes vid årsskiftet 2001–2002. Den internationella styrkan Isaf stationerades i Kabul för att bidra till säkerheten i området. 40 svenska soldater sändes till landet.

Sedan 2006 leder Sverige ett så kallat PRT (Provincial Reconstruction Team) med högkvarter i staden Mazar-iSharif i norra delen av landet. Uppdraget omfattar stödjande av säkerhet och återuppbyggnad i fyra provinser med en yta lika stor som en femtedel av Sveriges.

För närvarande finns 502 svenska soldater i Afghanistan.