Skolverket backar om antiken

Efter massiv kritik drar Skolverket mycket oväntat tillbaka förslaget att stryka antiken ur historieämnet i grundskolan.

Vad som i stället ska strykas i ämnet återstår att se.

Utbildningsminister Anna Ekström säger att frågan om timplaner får vänta.

Skolverket backar om antiken: ”Kommer finnas kvar”

Nyligen presenterade Skolverket sina förslag till uppdaterade kursplaner i grundskolans ämnen. De skulle bli enklare, rakare och ha mer betoning på faktakunskaper.

Men knappt hade förslagen gått ut förrän det började storma. Skolverket hade nämligen strukit antiken ur historieämnet. Den tid historielärarna har till förfogande räcker inte och det minst dåliga alternativet är att prioritera efterkrigstiden, resonerade Skolverket.

Historiker, ledar- och kulturskribenter, företrädare för lärosäten och andra gick i taket och frågade hur det är tänkt att unga människor ska förstå sin samtid om antikens historia ska slopas. Historielärarnas förening har också gjort tydligt att lärarna inte vill slopa antiken, utan få mer tid i stället.

Något bort

Lite mer än en vecka senare backar alltså Skolverket.

– Vi har tagit fasta på vad lärarna säger. När vi förstår att förslaget inte kommer att få acceptans bland historielärarna tycker vi inte att detta är en framkomlig väg. Vi vill ha en konstruktiv diskussion i stället för att bråka om antiken, säger Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning, till TT.

Men Skolverket understryker samtidigt att grundproblemet kvarstår. Tiden finns inte för allt som historieämnet förväntas täcka.

– Vi måste ta ett omtag och vända på alla stenar igen. Någonting måste bort. Vi har redan hyvlat väldigt mycket, men det räcker inte, säger Anna Westerholm.

Regeringsfråga

Skolverket styr nämligen inte över timplanen, alltså fördelningen av timmar mellan olika ämnen. Den är en fråga för regeringen.

– Vill man ha in mer måste det till fler timmar, säger Anna Westerholm.

Men utbildningsminister Anna Ekström ligger lågt i den frågan.

– Frågan om timplanen är inte aktuell nu. Det är alldeles utmärkt att det finns en diskussion om antalet timmar räcker – men det är en annan historia.

Timplansfrågan är stor och komplex, och till saken hör att två ämnen – matematik och idrott – från och med detta läsår fått mer tid.

– Det är en fråga där man måste väga av mot andra ämnen.Man måste också ta hänsyn till tillgången – vi har ju en stor lärarbrist. Det är en fråga jag vill hantera i ett annat sammanhang, säger Anna Ekström.

Vill avvakta

Anna Ekström inväntar nu det förslag som Skolverket, efter remissrundan bland lärare, överlämnar i december. Men hon har tagit intryck av debatten.

– Jag är lite rörd över den stora omtanken så många visar antiken. Det är alldeles utmärkt. Kunskaper i historia är väldigt viktiga för att vi ska förså vår samtida. Det bådar gott för framtiden att så många ställer upp för antikens historia..

Skolverket hade förutsett att dess förslag skulle väcka debatt, men möjligen inte av den omfattning som den fick.

– Vi tycker nog att det har varit ett uppskruvat tonläge och kanske med alldeles för höga förväntningar på vad runt 11 timmars undervisning om antiken i årskurs 7 kan ge. Man kan knappast tro att eleverna får med sig kunskaper om antikens betydelse för rättsväsende, dramatik, arkitektur och annat på de timmarna. Skolans villkor är inte sådana. Det är väldigt mycket som ska få plats inom en väldigt liten ram, säger Anna Westerholm.

Runt elva timmar i årskurs 7 är vad lärare beräknar att de hinner med om antiken. Hela historieämnet har 16–25 timmar per år i grundskolan.

Dick Harrison om Skolverkets beslut: ”Det är ett intellektuellt självmord”