Kritiserade kursplaner justeras – och bantas

helskärm

I skolans nya kursplaner blir det rakare och tydligare besked vad undervisningen ska innehålla.

Men en del har också fått stryka på foten. Antikens historia hinns inte med på högstadiet.

De nuvarande kurs- och ämnesplanerna har varit i kraft sedan 2011 och har mött kritik från flera håll. Lärare, elever och deras föräldrar har menat att de långa och krångliga betygskriterierna är svåra att tolka, eller beskriver orimligt höga krav på analytisk förmåga.

Mot den bakgrunden har Skolverket, med stöd av forskare, lärare, organisationer och andra, mejslat fram förslag till justerade planer.

– Nu när det har gått några år är det rimligt att vi går in och tittar på hur det fungerar och justerar det lärarna tycker är besvärligt. Vi går tillbaka till grundtanken, men slipar av det som blev mindre bra, säger Anna Westerholm, chef för läroplansavdelningen vid Skolverket.

Styr undervisningen

Förslagen till nya skrivningar har större betoning på faktakunskaper, särskilt i de lägre årskurserna. Kraven på att kunna föra resonemang ökar med åren. Kunskapsmålen har rensats på detaljer, för att inte styra undervisning och betyg för mycket.

– En liten detalj i kunskapskraven kan stjälpa en elev och göra att den inte når ett betyg. Vi vill minimera de tröskeleffekterna, förklarar Anna Westerholm.

Dessutom har en del av undervisningens innehåll strukits. Orsaken är att det helt enkelt inte finns tid att undervisa i allt som nämns. Men det lär bli debatt, förutser Anna Westerholm:

– Alla kommer inte vara nöjda. Vissa lärare kan tycka att det är fel saker som sorteras bort. Det är inte med lätt hjärta vi har gjort kapningarna, men vi anser att det är nödvändigt.

Ett exempel är att antikens historia har strukits från historieämnet på högstadiet, till förmån för efterkrigstidens historia.

– Eleverna ska verkligen inte lära sig mindre. Men det måste finnas en överensstämmelse mellan timmar och innehåll. Om det inte finns tid måste lärarna stå för sovringen, och då blir det lite olika vad lärare väljer att plocka bort. Då kan man inte prata om likvärdig utbildning, säger Anna Westerholm.

För tajt om tid?

Båda lärarfacken välkomnar revideringen, och tycker att det är rimligt att kursplanerna anpassats till den undervisningstid som finns.

– Det är bra att man tagit diskussionen kring hur många timmar som finns till förfogande och vad som ska få plats, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand varnar samtidigt för en alltför tajt tidsplan.

– I vissa ämnen ska ju vissa ämnesinnehåll lyftas ur, och då måste lärarna få tid att ändra i terminsplaneringen och upplägget av undervisningen.

Skolverkets uppmanar nu lärare att lämna sina synpunkter på förslagen.

– Att vi får in synpunkter borgar för kvalitet i styrdokumenten, och med hjälp av lärarnas synpunkter vi vill försäkra oss om att det fungerar i praktiken, säger Anna Westerholm.