Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Elsa, Isabella

”Saknaden och sorgen är enorm”

Uppdaterad 2015-03-12 | Publicerad 2015-03-11

Prins Annorlunda har somnat in.

Bert- och Sune-författaren Sören Olsson, 50, berättar nu om sin sorg efter förlusten av sonen Ludvig, 24.

– Vi har ju vetat att hans liv skulle bli förkortat, men oavsett hur förberedd man är så blir det ändå en chock. Det är ett stort tomrum, säger Sören Olsson.

Som att planera en resa till Norge i nio månader för att sedan kliva av planet i Mongoliet. Så beskrev makarna Sören Olsson och Yvonne Brynggård-Olsson känslan av att få ett barn med Downs syndrom i självbiografin "Prins Annorlunda" från 2008.

Boken handlar om sonen Ludvig som föddes med Downs syndrom och hjärtfel i februari 1991. Den handlar om sorgen och chocken över att Ludvig inte var som Sören och Yvonne först tänkt sig och sedan om all glädje och kärlek som sonen förde med sig och spred.

”Gav honom kärlek och stöd”

För drygt en vecka sedan slutade Ludvigs hjärta att slå. Han somnade in med sin familj vid sin sida.

– Han blev sjuk i någonting som vi tror var influensa och hans kropp orkade inte med. På slutet var familjen med honom. Vi gav honom all kärlek och stöd inför hans fortsatta resa, säger Sören Olsson.

I förrgår skrev Sören Olsson om saknaden efter Ludvig på sin Facebooksida. Aftonbladet publicerar nu inlägget här intill efter familjens godkännande.

Det har också startats en virtuell minneslund där många människor har skrivit stöttande hälsningar till familjen och om sina minnen av Ludvig.

– Människor som visar sitt stöd är otroligt värmande mitt i stormen. Vi i familjen känner förundran och tacksamhet över människors kärlek, säger Sören Olsson.

Sjukdomen upptäcktes när han var tolv

Prins Annorlunda skildrar Ludvigs första 18 år i livet. Han var ett friskt barn med Downs syndrom i halva sitt liv. Sedan förändrades plötsligt allt när Ludvig var tolv år gammal.

Det var då läkarna upptäckte att han led av Eisenmengers syndrom, en komplikation av det medfödda hjärtfelet.

Sjukdomen gjorde att Ludvigs kropp inte syresattes ordentligt. Hans lungor var tvungna att arbeta hårdare än en normal pojkes och de hade därför med tiden blivit överbelastade.

"Från att ha varit en frisk pojke med Downs syndrom hade Ludvig blivit en mycket sjuk hjärtpatient." skriver Sören Olsson och Yvonne Brynggård-Olsson i "Prins Annorlunda".

Drömde om att bli rockstjärna

Ludvig var en glädjespridare som bland annat drömde om att bli rockstjärna och som använde sin rullstol som racerbil.

– Jippi! Skitfränt, då ska jag åka rally, säger Ludvig när han i ett kapitel får reda på att han ska bli tvungen att sitta i rullstol.

Men han var också rädd för att dö. I ett kapitel berättar mamma Yvonne om när Ludvig sa det till henne.

– Jag vill inte dö, mamma. Jag är rädd för att dö, säger han och ser Yvonne i ögonen.

I bokens slut är Ludvig nästan vuxen. Han har börjat på särskolegymnasiet i Örebro, han har träffat en flickvän och han har drömmar om framtiden. I ett av bokens sista kapitel visar han upp en teckning som han har målat för sina föräldrar.

– Vilket snyggt rum du har ritat, säger föräldrarna.

– Ser ni vad det är för rum? Det är mitt rum i framtiden. När jag flyttar hemifrån, säger Ludvig.

Samtidigt så blev Ludvigs ork allt sämre och familjen visste att de var tvungna att leva en dag i taget.

Ludvig blev 24 år

När Sören Olsson först fick höra om Ludvigs hjärtsjukdom var läkarna osäkra på om Ludvig skulle uppleva sin tjugonde födelsedag. I början av februari i år firade han sin tjugofjärde.

Ludvig lämnar efter sig pappa Sören, mamma Yvonne och de två systrarna Lova och Vide. Ett av hans viktigaste bidrag till familjen var kärleksbombningarna. Det handlade om att Ludvig helt enkelt överöste andra familjemedlemmar med komplimanger.

– Han kunde till exempel säga till mig att jag hade alldeles perfekt gula tänder, det var jättefint, säger Sören Olsson.

Under Ludvigs sista dagar var det han som blev kärleksbombad av sin familj. Familjen hoppas att flera tar efter Ludvig.

– Vi önskar att människor kramar om varandra för att hedra den ovillkorliga kärleken - som Ludvig och många andra annorlunda prinsar och prinsessor sprider runt omkring sig.