Bryans hus blir värdelöst – men Kamala vågar inte stoppa miljöfarlig metod
Publicerad 2024-10-29 14.18
HARISSON CITY, PENNSYLVANIA. Nyss bodde Bryan Reisz i en fridfull lantlig idyll.
Nu skakar hans fönsterrutor av vibrationerna från gasbolagets arbete precis bakom huset.
Han och hustrun är förtvivlade och förbannade. Men kan inget göra.
Att stoppa den kontroversiella metoden fracking vinner inga presidentval. Däremot kan Trumps paroll ”Drill, baby, drill” göra det.
Det var därför som Kamala Harris i sin enda debatt mot Donald Trump bedyrade att hon inte vill förbjuda fracking trots att hon tidigare sagt att hon vill det.
Den som ska vinna delstaten Pennsylvania kan inte vara emot denna miljömässigt smutsiga och farliga metod att utvinna fossilgas.
I valet 2020 vann Joe Biden delstaten med bara 80 000 rösters marginal.
Vinner inte Kamala Harris Pennsylvania är hennes chanser att bli president mikroskopiska.
Så Bryan Reisz kan inte räkna med någon hjälp från någon av presidentkandidaterna trots att det finns klara miljömässiga skäl att stoppa fracking.
Förstör vattnet – för alltid
På svenska kallas metoden hydraulisk spräckning. Den går ut på att borra horisontalt efter gas och olja samtidigt som man med explosioner spräcker berggrunden så att gasen kan sippra fram. Metoden kräver enorma mängder vatten.
–Det går åt 80 miljoner liter vatten för varje borrhål, berättar Jim Cirilano som arbetar som jurist på miljöorganisationen PT Protect. Vatten som blir radioaktivt när det kommer i kontakt med radioaktiva jordlager flera tusen meter ner i underjorden. Vattnet går aldrig att rena eller återanvända.
I stället lagras det i tankar och sprutas sedan ner i uttjänta borrhål. Med risken att det ska tränga in i och förstöra grundvattnet.
Mer om det senare. Tillbaka till Bryan Reisz.
Giftiga kemikalier
Vi står på gräsmattan utanför hans hus och lyssnar till ljudet från grävmaskiner som håller på med pålningsarbeten. Ett regelbundet dunkande ljud som ackompanjeras av rena grävarbeten.
Arbetsplatsen ligger på en platå precis ovanför Bryans blåmålade villa. På grund av höjdskillnaden är det bara med hjälp av en drönare som vi kan se alla maskinerna och hur arbetet pågår.
–Jag vaknar på mornarna av att rutorna skakar, klagar han. Ibland låter det som de kör in en bulldozer i huset. Men sen åker jag till jobbet. Min fru arbetar hemma och håller på att bli galen. Vi har fyra hundar som skäller konstant medan arbetena pågår.
Men oväsendet som redan pågått i snart ett halvår är inte det värsta.
–Jag oroar mig för vår hälsa. Borrhålet de ska etablera ligger inte ens hundra meter från huset. Jag är rädd att kemikalierna de använder och det radioaktiva vattnet som kommer upp igen ska förgifta min brunn varifrån vi tar vårt dricksvatten.
Bryan pratar fort och engagerat. Han formligen vibrerar av upprördhet.
– Men samtidigt måste jag kunna skratta åt eländet, säger han. Annars skulle jag sätta mig i ett hörn och gråta. Jag har bott här i snart 30 år.
Lagen i Pennsylvania säger att borrhål för att ta upp gas och olja måste ligga minst 90 meter från mänsklig bebyggelse. Om Brian inte kan bevisa att borrhålet är närmare finns det ingenting han kan göra bortsett från att se på medan hans hus blir osäljbart.
”Tar ingen hänsyn”
Han lyfter på den blå kepsen med reklamtext för firman han arbetar på som säljer värmepumpar.
– Ingen köper en villa intill en frackingsajt, konstaterar han bittert.
– Jag erbjöd gasbolaget att köpa mitt hus så kunde vi flytta längre bort. Men de var inte intresserade. Jag har provat allt.
Det är en solig och fin höstdag. Bryan drar med högerhanden över vindrutan på sin suv och längs motorhuven. När han vänder upp handflatan är den alldeles full av grått damm.
– Vad finns det i det här, undrar Bryan. Vad är det som jag och min fru tvingas andas in?
För Jim Cirilano är Bryans fall vardagsmat. Det är så här det går till när de dominerande bolagen Olympus och Apex etablerar nya borrhål i Pennsylvania.
– Bolagen tar inga hänsyn till att de borrar i bebodda områden och att deras verksamhet påverkar lokalbefolkningen väldigt negativt, säger Cirilano. Det är pengarna som styr.
Blir de bötfällda för att de bryter mot reglerna betalarna de böterna och fortsätter som om ingenting har hänt.
Protect PT vill se ny lagstiftning som kraftig ökar avståndet för hur nära ett borrhål får ligga bostadshus, skolor och förskolor. Från 90 till 900 meter.
För den lokala miljögruppen är det inte bara en fråga om oväsen. Det handlar om människors hälsa i ett vidare perspektiv.
Dubblad cancer
– Vetenskapliga studier som Penn University har gjort visar att förekomsten av en sällsynt form av leukemi hos barn är dubbel så stor i områden som ligger inom fem kilometer från en frackingsajt jämfört med samhällen där metoden inte förekommer.
Framförallt är det spillvattnet som är problemet. Inte bara det faktum att det blir radioaktivt. För att borren ska löpa smidigare mellan jordlagren tillsätter bolagen diverse kemiska produkter, bland dem pfas. Ett ämne som är nästan omöjligt att bryta ner.
Det har väckt stor debatt i Sverige när det visat sig att försvaret använt pfas när man övat att släcka bränder. Ämnen som sedan läckt ner i grundvattnet. Ett stort antal invånare i Kallinge stämde kommunen för förekomsten av Pfas i det kommunala dricksvattnet. Hovrätten gav dem rätt. Nu ska frågan prövas av HD.
Så långt har man inte kommit i Pennsylvania.
Jim Cirilano slår in nästa adress på sin gps. Vi åker genom ett vackert böljande landskapet till några av de etablerade borrhålen. Ett av bolagen döper alla borrhål efter grekiska gudar. Vi stannar till vid Hermes, de grekiska gudarnas budbärare.
På ytan ser det ganska ofarligt ut. Allt vi ser är ett antal beigefärgade cylindrar med rör som går ner i marken. Det är här som gasen kommer upp. I några stora tankar i samma färg lagras det förorenade spillvattnet.
Precis intill anläggningen ligger en bondgård där ett antal svarta kor går och betar.
– Skulle du vilja äta kött från de korna, undrar Jim Cirilano retoriskt.
Korrupt system
Bara någon kilometer från Hermes borrhål ligger en uppsamlingsanläggning för det förgiftade vattnet. Vi åker upp genom grindarna och möts av ett 20-tal gigantiska blå behållare där vattnet lagras. Därifrån pumpas det sedan ner i ett gammalt uttjänt borrhål som döpts till Sedat 3A.
Under högt tryck sprutar man ner smutsvattnet i borrhålet. Gasbolagens tanke är att det då inte ska göra någon skada. Men PT Protect och andra miljögrupper köper inte den teorin.
– Risken är att vattnet under högt tryck flera tusen meter ner i marken långsamt sipprar ut och blandar sig med grundvattnet, menar Jim Ciriulano. Det är helt galet hur myndigheterna kan tillåta det.
Han egen förklaring är att det handlar om ett korrupt system där bolagen donerar stora summor pengar till de lokala politikernas återvalkskampanjer som i sin tur låter bolagen hållas så länge missförhållandena inte blir alltför uppenbara.
Frackingindustrin står för 100 000 jobb i Pennsylvania som är den delstat där metoden används mest i USA. De flesta av dem välbetalda. Till det ska läggas alla jobb som indirekt skapas av fracking. Det är stora pengar vi pratar om och många som skulle riskera bli arbetslösa om hydraulisk spräckning inte längre tilläts.
Jim Cirilano tycker att man istället borde satsa pengarna på förnybara energikällor som nästan inte ger något avfall alls.
Trump bad om pengar
– Det skulle samhället tjäna på. Jag kan också se en attitydförändring som är på gång hos vanliga människor. När frackingens hälsofara går upp för dem är de inte lika positiva längre.
Men ett stopp för fracking ligger långt fram.
Grannstaten Maryland lyckades lyckades stoppa fracking genom att kräva att bolagen har en försäkring på 25 miljoner dollar för att ersätta eventuella skador och för att betala för att återställa marken och täta borrhålen när de är uttjänta.
– Med sådana villkor lönar det sig inte med fracking, säger Jim.
Donald Trump, republikanernas presidentkandidat tänker definitivt inte göra det om han blir vald. Mottot han alltid levererar på sina valmöten med illa dold förtjusning är i stället ”Drill baby, drill”.
När han nyligen höll valmöte i Pennsylvania lade han till ”we will frack, frack, frack”, med samma entusiasm riktad direkt mot Harris.
Tidigare i år bad Donald Trump cheferna för de stora amerikanska olje- och gasbolagen att donera tio miljarder kronor till hans presidentvalskampanj. I utbyte skulle han se till att alla de lagar och regler som begränsar deras verksamhet och som de ville ha bort, skulle försvinna. Nu finns ett antal av bolagen bland de som ger mest till Trumps kampanj.
Kamala Harris anklagas ofta för att flipp-floppa i olika frågor. Fracking är en av dem. Först var hon emot. Men det var innan hon insåg vikten av att vinna vågmästardelstaten Pennsylvania. Nu tänker hon inte verka för ett förbud.
Energioberoende
Det finns också en annan faktor i ekvationen. USA är numera ledande i världen när det gäller produktion av fossilgas. Man exporterar till och med till bland annat Europa.
Tillsammans med den olja USA producerar är man numera så gott som oberoende när det gäller energi.
Det är något de flesta amerikaner gillar. Då är man beredd att stå ut med både fossila bränslen och miljöfarliga metoder. Sol och vind ökar också kraftigt i USA inte minst efter det stora stödpaketet till grön omställning som Biden och Kamala Harris fått igenom.
Men Donald Trump vill hellre fortsätta med fossila bränslen.
Bryan Reisz är garanterat inte den siste amerikanen som får sin närmiljö förstörd för att uppnå målet att USA ska vara självförsörjande på energi.
Förmodligen oavsett vem som vinner presidentvalet.