Politiker piskas att rösta ”rätt”
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-06-03
Riksdagsledamöterna tvingas skriva på avtal
Partierna skyr inga medel för att få riksdagens ledamöter att rösta som de vill.
Det visar Aftonbladets granskning.
– Att gå emot partilinjen är som att förråda sin mamma eller pappa, säger Solveig Ternström (C).
”Överenskommelse”.
Det var rubriken på det papper som centerpartisten Sven Bergström fick vid ett möte med näringsutskottets ordförande Carl B Hamilton (FP) den 20 april.
Mellan rubriken och Sven Bergströms förtryckta namn framgick det att han förband sig att rösta ”ja” till regeringens kärnkraftsproposition – mot att näringsutskottet gick med på två av hans krav.
”Ett misstroende”
– Det kändes som ett misstroende mot mig, att jag inte skulle stå för mitt ord. I Hälsingland räcker det med ett handslag, säger Sven Bergström.
Han skrev aldrig under. Men kommer ändå att trycka på ja-knappen när riksdagen den 17 juni röstar om att tillåta ny kärnkraft i Sverige.
Partierna räknar med sina ledamöters lojalitet. Annars kan regeringens majoritet hotas. Och vem vågar fälla den egna regeringen?
De vågar säga nej
Centerpartisterna Solveig Ternström och Eva Selin Lindgren vågar. Till skillnad från Sven Bergström tänker de rösta nej till kärnkraften.
Partiet gör allt för att motarbeta nejsägarna. Gruppledaren Roger Tiefensee vägrade till exempel att släppa igenom deras kärnkraftskritiska motion som en centermotion.
– De ville avslå regeringens proposition och det strider mot våra riktlinjer, säger han.
Solveig Ternström är kritisk till systemet.
– Det här blir ett väldigt tydligt bevis på partipiskan och att det är ett stort hål i vår demokrati.
”Överenskommelserna” har använts tidigare.
– Det är ett sätt för att vara på den säkra sidan, säger Carl B Hamilton.
”Man sviker”
För snart två år sedan röstade Camilla Lindberg (FP) som ensam borgerlig riksdagsledamot nej till den nya signalspaningslagen, känd som FRA-lagen. Det knapptrycket lever hon fortfarande med.
– Man får höra att man sviker och att man upplevs som illojal. Och man får inga uppdrag, säger hon.
Hon har flyttats från det prestigefyllda justitieutskottet till det mindre ansedda kulturutskottet. Och utöver sina utskottsplatser saknar hon andra uppdrag.
– Jag är en av få som inte har något. Jag ser det som en markering.
Selin Lindgren: Jag petades
Eva Selin Lindgren (C) fick näst flest röster när medlemmarna sa sitt om Göteborgscenterns riksdagslista inför höstens val.
Men när nomineringsstämman hölls hade hon i stället placerats på en tredje plats.
– Jag är övertygad om att min hållning i kärnkraftsfrågan gjorde att jag petades ner, säger hon.
Det förnekar Jan-Olle Folkesson, nomineringskommitténs ordförande.
– Vi hade en omröstning även på nomineringsstämman där hon kom på tredje plats. Det fanns ett starkt stöd för att få fram en ung kandidat, säger han.
Men enligt partiets ombudsman i Göteborg hölls ingen omröstning.
”Nomineringskommittén gjorde ett förslag där Eva kom trea och som nomineringsstämman fastställde. Utan voteringar eller diskussioner om ändringar”, skriver ombudsmannen i ett mejl.
När Aftonbladet kontaktar Jan-Olle Folkesson igen säger han att han mindes fel. Det hölls ingen omröstning på stämman. Däremot var alla överens om att det var bra att placera en ung person på andra plats.
– Det hade inte med Eva Selin Lindgrens kärnkraftsmotstånd att göra, säger han.