FRA-lagen DÅ och NU

Här är förändringarna som vände kritikerna

Striden om FRA-lagen är över.

I morgon röstar en riksdagsmajoritet ja till spaning mot internet-, telefon- och sms-trafik.

Massövervakning eller inte?

Här är ändringarna som lugnat de borgerliga upprorsmakarna.

Signalspaning är ingenting nytt. Sedan andra världskriget har FRA, Försvarets radioanstalt, kartlagt militära hot genom att fånga upp kommunikation i etern. Med tiden har både hoten och tekniken förändrats. FRA har inte hängt med och vill även kunna söka information via telefon, mobil, mejl och annan internettrafik. Alltså via kabel. Okej, sa politikerna och förra våren hamnade förslaget till en ny signalspaningslag på riksdagens bord.

Viktigaste förändringarna

Massövervakning av svenska folket, sa kritikerna. Även borgerliga politiker trotsade regeringen och protesterade. Regeringen lyssnade och föreslog ändringar för att skydda dig och mig från övervakning. I morgon ska riksdagen säga sitt. Här är de viktigaste förändringarna.

HOTEN

DÅ FRA får signalspana för att kartlägga ”yttre hot”, punkt. Inte bara ”yttre militära hot” som tidigare. Kritikerna undrade vad som egentligen menades med ”yttre hot”.

NU De ”yttre hoten” har preciserats. FRA får genom signalspaning kartlägga: yttre militära hot mot Sverige, hot kopplade till svenska utlandsstyrkor, hot från internationell terrorism och grov brottslighet, spridning av massförstörelsevapen, yttre hot mot landets infrastruktur, hot från utländskt spioneri, hot från konflikter i andra länder som får följder för säkerheten i världen samt hot kopplade till andra länders agerande som kan få betydelse för svensk, utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.

UPPDRAGET

DÅ Signalspaning får ske på uppdrag av regering och ”berörda myndigheter”.

NU Signalspaning får bara ske på uppdrag av regering, regeringskansli och Försvarsmakt.

TILLSTÅNDET

DÅ Signalspaning får bara ske om signalspaningsnämnden sagt ja. Det gäller inte om det är regeringen eller regeringskansliet som beställt signalspaningen.

NU Signalspaning får bara ske om en nyinrättad domstol, Försvarsunderrättelsedomstolen, har sagt ja. I ansökan till domstolen måste bland annat framgå varför signalspaning behövs och vilka sökbegrepp som ska användas. Domstolen säger bara ja om syftet ”inte kan tillgodoses på ett mindre ingripande sätt”, om värdet av signalspaningen är större än skyddet av den personliga integriteten och om det inte handlar om en viss person, bland annat. Ett integritetsskyddsombud ska se till så att allt går rätt till. I särskilt brådskande fall kan signalspaningen påbörjas utan en domstolsprövning. Det ska genast anmälas till Försvarsunderrättelsedomstolen.

SÅLLNINGEN

DÅ Landets teleoperatörer ska från den 1 oktober 2009 föra all trafik till särskilda samverkanspunkter. Där sållas trafiken ut av FRA med hjälp av olika sökbegrepp. Signalspaningsnämnden ska ha gett sitt godkännande.

NU Landets teleoperatörer ska från den 1 december 2009 föra all trafik till särskilda samverkanspunkter. Där sållas trafiken ut av en särskild kontrollinstans, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet, som för informationen vidare till FRA. Sållningen blir striktare än tidigare eftersom den särskilda domstolen först ska ha gett sitt tillstånd.

FÖRSTÖRING AV UPPGIFTER

DÅ Skulle uppgifter om en viss person av misstag råka fastna i FRA:s nät ska de omedelbart förstöras. Samma sak gäller uppgifter från samtal mellan advokat och brottsmisstänkt samt uppgifter som berörs av meddelarfriheten.

NU Som ovan. Men nu ska även uppgifter som har hämtats in under bikt eller i samtal med präst förstöras. En enskild person ska få veta om han eller hon av någon anledning har berörts av signalspaningen (om uppgifterna inte är sekretessbelagda). En enskild person ska också kunna vända sig till Försvarsunderrättelsenämnden och begära en utredning om han eller hon tror sig vara utsatt för signalspaning.

DESSUTOM

Skrivs det in i lagen att FRA inte får signalspana mot trafik där både avsändare och mottagare finns i Sverige.

Ingen trafikdata får sparas i mer än ett år.

2011 införs en kontrollstation. Har FRA bedrivit sin verksamhet på ett korrekt sätt?

Kritiken finns kvar

Men kritiken finns kvar. Den nya domstolen som ska ge tillstånd till signalspaning är inte rättssäker nog, menar bland annat Advokatsamfundet. Oppositionen vill att lagen rivs upp och att frågan utreds på nytt. Inte heller på FRA, Försvarets radioanstalt, är man helt nöjd.

– Vi är positiva till förstärkningar av integritetsskyddet, men visst går några av förslagen ut över signalunderrättelseverksamheten. Det kan vi inte sticka under stol med, säger generaldirektör Ingvar Åkesson i en kommentar på FRA:s hemsida.

– För Sverige innebär lagförslaget en ambitionssänkning på flera viktiga områden.