Terrormisstänkt svensk förd till USA
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-09-25
För första gången ställs en terrormisstänkt svensk inför rätta i USA. På tisdagen fördes en 41-årig stockholmare från häktet i Prag till amerikanskt fängelse.
Vid en domstol i New York är han sedan ett antal år anklagad för att bland annat 1999 ha organiserat ett träningsläger för islamistiska terrorister i delstaten Oregon och för att ha drivit webbsidor med instruktioner för bombtillverkning.
Det avgörandet beslutet att mannen skulle flygas till USA enligt utlämningsavtalet mellan Tjeckien och USA har fattats av justitieminister Jiri Pospisil. Det offentliggjordes på tisdagsmorgonen i Prag. Då var planet med svensken redan på väg.
– Vi har i dag fått besked om beslutet och att det har verkställts, sade Anna Björkander vid UD:s presstjänst.
Älskar bin Ladin
Vart i USA 41-åringen fördes visste inte svenska myndigheter på eftermiddagen, men räknade med att senare under dagen få besked av USA.
Om svensken, som är född i Libanon och blev svensk medborgare 1989, fälls på någon av de främsta anklagelsepunkterna riskerar han livstidsstraff. Själv har han i intervjuer med svenska medier kategoriskt tillbakavisat anklagelserna. Han har visserligen medgett att han besökt USA vid den aktuella tiden, men att det var en semesterresa med familjen.
Men han har också i en intervju med Dagens Nyheter sagt att han älskar Usama bin Ladin och att al-Qaidas terrorattacker i USA 2001 ”var jättebra”. Vid samma tillfälle sade han att han är bekant med den ökände före detta imamen i London Abu Hamza.
Denne dömdes 2006 till sju års fängelse för stämpling till mord och uppvigling till rasistiskt hat. Amerikansk polis hävdar att svenskens resa till Oregon och organiserandet av lägret där skedde på uppdrag av Abu Hamza.
Civil domstol
Trots att svensken av allt att döma visste att USA misstänkte honom för terrorism och jagade honom satte han sig den 15 december på ett flyg från Arlanda till Libanon. Vid mellanlandningen i Prag väntade tjeckiska säkerhetspoliser och grep svensken med stöd av en efterlysning från Interpol.
Därefter har två domstolsbeslut slagit fast att det inte strider mot utlämningsavtalet mellan Tjeckien och USA att låta amerikanarna ta hand om honom. Att processen dragit ut på tiden beror bland annat på att det tidigare utlämningsavtalet hade löpt ut när svensken greps.
Någon juridisk möjlighet för svenska myndigheter att påverka eller gripa in i det förfarandet fanns aldrig. Fångens enda chans var att Tjeckiens justitieminister av humanitära skäl hade sagt nej till utlämning.
– Han har fått konsulärt stöd under tiden han suttit fängslad och det kommer han att få även i fortsättningen, säger Anna Björkander till aftonbladet.se.
Det gjorde han inte och justitiedepartementet sade enligt nyhetsbyrån AFP i ett pressmeddelande att det inte fanns några skäl för att vägra utlämning. Man hade fått försäkringar om att svensken i USA ska ställas inför en federal domstol i ett rent civilt brottmål och att han inte ska föras till Guantánamo eller ställas inför en militärdomstol.