Oron i EU: "Har halkat efter"

helskärm

Valet av Donald Trump gör det extra akut för EU att hantera sin konkurrenskraft, manar förre ECB-chefen Mario Draghi på toppmöte i Budapest.

Svensk innovation och kapitalmarknad förs fram som goda exempel.

Oron är stor och tankarna många om hur EU ska bli mer konkurrenskraftigt i ekonomin. I ett gemensamt uttalande från fredagens informella toppmöte i Ungern talas om allt från ”fördjupning” av den inre marknaden och skapandet av en kapitalmarknadsunion till konkreta förslag för att slopa 25 procent av alla rapporteringskrav.

Skyndsamheten ökas på av Donald Trumps valseger i USA, med risk för att kommande handelskrig ytterligare ska försvåra för ekonomin.

– Känslan av brådska är större i dag än för en vecka sedan, betonar Mario Draghi själv på väg in till mötet.

”Halkat efter”

Den förre ECB-chefen har skrivit en omfattande rapport om hur EU ska undvika att tappa mark till Asien och USA.

– Det finns en växande insikt om att så här kan vi inte fortsätta. Europa kan inte bli ett museum över gamla framgångar. Mario Draghi skräder inte orden. Vi har halkat efter under lång tid, säger statsminister Ulf Kristersson (M) efter mötet.

Han är nöjd med vad han kallar ett ”starkt fokus” på nödvändiga reformer, men är medveten om att de inte är enkla att genomföra. Samtidigt är han stolt över att Sverige i mycket förs fram som ett exempel.

– Mario Draghi pekar mycket på det svenska: på pensionsreformer, på sparreformer, på att inre marknaden måste fungera också för tjänster och digitala tjänster, säger Kristersson.

Bland annat togs det upp att Sverige under de senaste tio åren stått för betydligt fler börsintroduktioner än Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Spanien tillsammans.

– Det ska vi vara stolta över och helst inspirera andra att göra lite mer som Sverige, säger Kristersson.

Ogillar skatter och lån

I sitt uttalande från mötet ger EU-ledarna ett tiotal klara order till EU-kommissionen om förslag och åtgärder som man vill se redan under första halvåret 2025. Här talas ekonomiskt också om ”nya egna resurser” – läs EU-skatter – något som dock Sverige tycker lika illa om som gemensam upplåning.

– De länder som har väldigt hög statsskuld lutar ofta åt att någon annan ska betala. Men där är de nordiska länderna en bra stoppboll, anser Kristersson i Budapest.