Den mystiska svenskan skakar USA:s konstvärld
Publicerad 2013-03-01
Hon krävde själv att världen inte skulle få se hennes tidiga verk förrän tjugo år efter hennes död.
Hon ansåg att betraktarna "inte var redo att förstå dem".
Nu, 69 år senare, skriver Wall Street Journal att verken bevisar att svenska Hilma af Klint kan ha uppfunnit abstrakt konst.
Canvasen som hänger på en vägg på Moderna Museet i Stockholm är gigantisk. 328 centimeter hög, 240 centimeter bred.
Den heter "De Tio Största, n°10 Ålderdomen".
Ett typiskt abstrakt verk.
Om det inte vore för årtalet den är målad: 1907.
"Vem ska ha äran?"
För samtidigt som Moderna Museet i Stockholm har en hel utställning dedikerad till tavlans konstnär, svenska Hilma af Klint, pågår en annan utställning på museets amerikanska motsvarighet, New Yorks Museum of Modern Art, MoMA.
Titeln på utställningen är "Att uppfinna det abstrakta: 1920-1925" och har verk av de som – fram tills nu – setts som den abstrakta konstens pionjärer: Wassily Kandinsky, Francis Picabia och Kazimir Malevich.
I går uppmärksammade Wall Street Journal det här och skrev en stor artikel med frågan "Vem skapade egentligen abstrakt konst?" I artikeln uppmärksammar de svenskans verk och konstaterar att MoMA helt har utelämnat hennes verk i sin stora utställning. Hon nämns inte ens.
"Måste skriva om konsthistorien"
Helt fel, menar konsthistorikern Julia Voss, efter att ha sett den svenska konstnärens 200 tavlor.
– Konsthistorien måste skriva om, säger hon till Wall Street Journal och menar att af Klints tidiga tavlor visar att Kandinsky, Picabia, Malevich och de andra inte alls var pionjärerna.
Iris Müller-Westermann, ansvarig för af Klints soloutställning på Moderna Museet, håller med om att af Klint förtjänar sin plats i konsthistorien bredvid Kandinsky, vars verk nu säljs för cirka 140 miljoner kronor.
– Den mansdominerande världen på den tiden förnekad att kvinnor kunde vara kreativa, men hon var kreativ, hon gjorde något nytt, säger hon.
"Målade i ensamhet"
Men Leah Dickerman, ansvarig för utställningen på MoMA, säger att det var rätt att exkludera svenskan.
– Hennes verk är fascinerande, men hon målade i ensamhet. Hon ställde inte ut sina verk, säger hon och får medhåll av Felix Krämer, konstansvarig på Städel Museum i tyska Frankfurt.
– Det är inte produktivt att skriva om konsthistorien. Konst är ingen tävling, säger han till Wall Street Journal.
Deltog i seanser
Så vem var hon då, kvinnan som kan skriva om konsthistorien?
Hilma af Klint föddes den 26 oktober 1862 på Karlbergs slott i Stockholm som dotter till en sjökapten. Hon började redan som 17-åring att delta i spiritistiska seanser och var mycket intresserad av andliga strömningar.
Hennes konst har beskrivits som att den "ger insikt i existensens olika dimensioner där mikrokosmos och makrokosmos speglar varandra". Hon försörjde sig under många år genom att måla porträttmålningar i sin ateljé på Hamngatan 5 i Stockholm.
När hon dog 1944 lämnade hon efter sig över 1 000 målningar, akvareller och skisser.
I sitt testamente skrev hon att de banbrytande verken inte skulle få visas offentligt förrän tjugo år efter hennes död. Först då trodde hon att människor skulle vara redo att till fullo förstå deras betydelse.