Massmordet kan påverka USA-valet

helskärm

Massmordet på en gayklubb i USA utreds som ett terrorbrott. Det kan spela den republikanske presidentkandidaten Donald Trump i händerna.

– Man måste vara jätteförsiktig med att spekulera kring vilken riktning det kan påverka valet, säger Frida Stranne, USA-forskare vid Högskolan i Halmstad.

– Det är klart att man direkt blir orolig att detta kommer att spela Donald Trump i händerna. Är det ett muslimskt klingande namn kan det räcka för att ge bränsle till det Trump har eldat på kring, att dela in människor i grupper.

Snabba reaktioner

Trump var snabb på bollen på söndagskvällen efter att det framkommit att gärningsmannen Omar Mateen före dådet hade svurit trohet till terrorrörelsen IS.

"Uppskattar gratulationerna för att haft rätt om radikal islamistisk terrorism. Jag vill inte ha gratulationer, jag vill ha tuffare tag och vaksamhet", twittrade han och tillade "vi måste vara smarta".

I motsats till Trump passade Hillary Clinton, hans allra mest troliga motkandidat i presidentvalet, på att sträcka ut en hand till hbtq-samhället:

"Ni ska veta att ni har miljontals bundsförvanter över hela vårt land. Jag är en av dem" skriver hon i ett uttalande och fortsätter med att kasta in lite bränsle i den infekterade vapendebatten i USA:

"Vi måste hålla vapen. . . borta från händerna på terrorister och andra våldsamma kriminella. . . det här påminner oss återigen att krigsvapen inte hör hemma på våra gator".

Hillary Clinton meddelade också på söndagskvällen att hon skjuter upp ett kampanjmöte i Wisconsin på onsdag, skriver Reuters. Mötet skulle vara Clintons första gemensamma kampanjframträdande tillsammans med president Barack Obama.

Strid om vapen

Efter tidigare skjutningar har olika läger ofta snabbt försökt ta poänger i vapendebatten: Att dödsoffren varit färre om fler varit beväpnade – eller att skjutningen inte hade hänt om det inte funnits så många vapen.

– Mönstret upprepar sig varje gång. Men ytterligare en sådan här dödsskjutning kan ändå ställa diskussionen om vapenlagarna på sin spets. De som vill se lite strängare vapenlagar har på senare år ändå vunnit en hel del mark i opinionen, säger Frida Stranne.

TT