Macron satsade högt och förlorade

Johanna Frändén

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 2019-05-27 | Publicerad 2019-05-26

Nationell Samling ser ut att bli största partiet i Frankrike

PARIS. Emmanuel Macron satsade högt och förlorade matchen mot Marine Le Pens högernationalister.
Det är ännu en näsbränna för den franska presidenten vars credo ligger i Europafrågorna.
Samtidigt tycks de klassiska höger- och vänsterpartierna i princip vara utrotade i det franska politiska landskapet, medan De gröna tar ett skutt framåt.

Emmanuel Macron hade målat upp EU-parlamentsvalet som ett val mellan ett öppet Europa och destruktiva nationalistiska krafter. Marine Le Pen, partiledare för högernationalistiska Nationell samling, har under valkampanjen svarat att presidenten, med den retoriken, måste avgå om han förlorar valet.

Kvällens vinnare blev Marine Le Pen, trots att Nationell samling, som då hette Nationella fronten, gör ett något sämre val än 2014 och går från 24,8 till 23,3 procent. Emmanuel Macron, vars parti inte ens existerade 2014, missar föresatsen att bli största franska parti i EU-valet – dubbelt jobbigt för Macron som har EU som sitt favoritprojekt vid sidan av inrikespolitiken. Frågan är hur den sittande presidenten, vars parti får 22,4 procent, ska kunna ta ledarmössan i Europa efter Angela Merkel när han fått stryk av ett EU-kritiskt parti på hemmaplan.

Fransmännen är vana vid politiska dueller, hela det franska valsystemet är uppbyggt för en första och andra runda, där vinnaren tar allt i sista omgången. Detta gör också att EU-valet blir lite av en anomali i Frankrike, där inga resultat från en förstarunda kan ”rättas till” i slutomgången.

Att Frankrikes högerextrema vinner på detta stod klart redan 2014. Tendensen bekräftades i kväll.
Le Pen har behållit sin position från 2014, men den stora bedriften är att hon kommit tillbaka efter katastrofvalet 2017. Då tog hon sig till slutomgången i presidentvalet men väl där straffade Le Pen, med hjälp av en strid ström misstag under de två veckorna mellan omröstningarna, ut sig själv. Bataljen med Emmanuel Macron uteblev helt. Månaderna efter presidentvalet präglades av inre motsättningar inom partiet, flera avhopp och en Marine Le Pen vars framtid som partiledare ifrågasattes rejält.

Med hjälp av den blott 23-årige toppkandidaten Jordan Bardella har Nationell samling erbjudit ett visst ansiktslyft i år. Partiet har tagit bort kravet på att lämna EU ur sitt partiprogram och satsar i stället på att hitta allianser med andra högerextremer och nationalister inom unionen. Italiens Matteo Salvini och Le Pen har blivit något av en medelhavspopulistduo i södra Europa, båda med Emmanuel Macron som främsta måltavla.

Macron har genomlevt sina jobbigaste sex månader som president i och med Gula västarnas framfart i Frankrike, men kvällens valresultat var ändå en smärre chock. Efter att ha haft ett bra utgångsläge i opinionen har gapet till Le Pen krympt de senaste veckorna och med bara dagar kvar till EU-valet var högernationalisterna förbi. En rejäl prestigeförlust för Macron förstås, som ställdes mot Le Pen för första gången sedan presidentvalets andra omgång i maj 2017. Extra graverande för presidenten är att EU-projektet är hans egen ideologiska hemvist.

Marine Le Pen krävde på valkvällen att Emmanuel Macron upplöser den franska nationalförsamlingen, som hon menar inte längre har folklig legitimitet. Det lär inte hända, det vet Le Pen lika väl som alla andra, men det är ord som kommer från en rörelse med vind i seglen. De högernationalistiska partierna ser inte ut att göra det succéval i resten av Europa som många räknat med, men i Frankrike har de för andra gången i rad blivit största parti i EU-valet.

På tredje plats, med knappt 13 procent, gör De gröna sitt bästa val någonsin i Frankrike, trots att klimatdebatten kommit lite i skymundan för Gula västarna de senaste månaderna.

Anmärkningsvärt från fransk front är också hur de traditionella regeringspartierna Republikanerna och Socialisterna båda hamnar en bit under tio procent i EU-parlamentsvalet. Det nya franska politiska landskap som vid presidentvalet 2017 mest förklarades med speciella omständigheter och skandaler i de båda statsbärande partierna kan nu slås fast. Den överlägset största politiska skiljelinjen i Frankrike går numer mellan högernationalister och internationellt sinnade liberaler.

Mandatfördelning EU-parlamentet

Lena Mellin: ”Vad är EU-parlamentet?”