Nya regler kan städa upp skönhetsbranschen

Luddiga regler ger oseriösa aktörer fritt spelrum inom skönhetsbranschen. Specialister inom plastikbranschen tar därför emot förslaget kring skärpta regler för skönhetsingrepp med öppna armar.

– Vi är chockerade över att så många utan kompetens gett sig in i branschen, säger plastikkirurgen Fredrik Gewalli.

I dagsläget får nästan vem som helst utföra skönhetsingrepp, som läppförstoring och andra ansiktsinjektioner. Och för att få utföra plastikkirurgi krävs det bara att man är läkare – men inom vilket område man har sin kompetens kvittar. Ingrepp på människor ses inte som uppenbara köp av en vara eller tjänst i juridisk bemärkelse, men omfattas inte heller nödvändigtvis av vårdens lagstiftning.

Detta innebär i praktiken att aktörerna själva bestämmer villkoren och de som kan hamna i kläm är patienterna.

Regeringen föreslår nu att kraven för skönhetsbehandlingar ska skärpas.

– Med detta förslag hoppas vi få bort de oseriösa aktörerna från den svenska marknaden, säger socialminister Lena Hallengren (S), till TV4 Nyheterna.

Reglering behövs

Det nya lagförslaget innebär bland annat att endast specialistläkare med relevant kompetens ska få utföra plastikkirurgi, såsom fettsugning eller bröstimplantat.

Endast läkare, tandläkare eller sjuksköterskor ska få ge estetiska injektionsbehandlingar. Utförarna ska bli tvingade att teckna en försäkring så att patienten har större chans att få ersättning om något går fel vid behandlingen.

Reglerna kring skönhetsbehandlingarna har vid flera tillfällen utretts av Socialstyrelsen. Enligt myndighetens utredningar är branschorganisationerna i huvudsak eniga om att en reglering behövs.

Men branschorganisationerna har ofta krav på kompetens och erfarenhet, varför många av de kliniker eller salonger som påverkas av de nya reglerna hamnar utanför radarn. Hur många är dock omöjligt att säga, eftersom marknaden inte är reglerad. Dock beräknar Konsumentverket att 285 000 svenskar gjorde ett skönhetsingrepp mellan åren 2015–2018.

– Vi är chockerade över att så många utan kompetens gett sig in i branschen. Vi hade inte låtit rörmokaren ta hand om elen i våra hem, men plastikkirurgi och injektioner har vem som helst fått göra, säger Fredrik Gewalli, professor i plastikkirurgi och ordförande för Svensk förening för estetisk plastikkirurgi.

"Sett baksidan"

Han beskriver lagförslaget som efterlängtat.

– Jag får nästan en tår i ögat. Vi har med fasa sett hur branschen gått åt fel håll hela tiden och verkligen kämpat för en reglering. Träder dessa regler i kraft kommer patienten att få en tryggare tillvaro och branschen kommer att städas upp.

TT: Varför har branschen utvecklats på det här sättet?

– Med en slapphänt reglering växer ogräset obehindrat. Sedan är konsumenterna i dag lycksökare och priset blir en faktor. Det är kanske billigare att få fillers i en källare någonstans, men patienterna får inte veta om riskerna med vare sig ingreppen eller produkterna. Vi har sett baksidan av det, när de som får komplikationer kommer till oss för att få rätsida på sina ingrepp, säger Fredrik Gewalli.

Det nya lagförslaget skickas på remiss under onsdagen och föreslås träda i kraft vid årsskiftet 2020/2021.