Så fungerar hjälp från UD

Varannan svensk tror på UD-hjälp vid kris utomlands

Björn Näslund skadade sig allvarligt i Thailand – men får inte hjälp av UD eftersom han saknar försäkring.

Drygt hälften av svenskarna räknar kallt med att UD bistår dem om de råkar illa ut utomlands.

Men de kan bedra sig.

35,6 procent av Aftonbladets läsare räknar med hjälp från UD om de skulle råka i trubbel utomlands. 12,1 procent tror att de skulle få hjälp i de flesta fall.

Därför kan verkligheten komma som en kalldusch när olyckan eller stölden inträffar.

För själv är bäste dräng: Har du inte försäkringar eller välvilliga och rika anhöriga så kan katastrofen vara ett faktum.

Resa utan försäkring

– Det som ofta kan bli ett problem är unga killar som är ute och backpackar och råkar ut för en olycka. De kanske precis har flyttat hemifrån – men har inte tecknat en hemförsäkring (täcker kostnader för sjukvård och hemtransport om du blir sjuk eller skulle råka ut för en olycka när du är utomlands) eller en reseförsäkring, säger Miriam Mannbro vid UD:s presstjänst.

I de fallen får anhöriga betala – i stället för försäkringsbolaget. UD kan generellt sett inte hjälpa till, även om de "bedömer från fall till fall".

En annan situation som kan bli krånglig är när svenskar reser till länder som UD avråder från resor till.

– Dels har vi ju redan uppgett att våra möjligheter att hjälpa till i landet är begränsade. Och sedan är det många försäkringsbolag som har klausuler kring resandet till sådana länder, säger Mannbro.

– Reser man till ett sådant land har man gjort ett val. Det är svårt att rättfärdiga att svenska skattebetalare ska betala om något händer då.

Frihetsberövad

När kan man då räkna med hjälp? Vad händer exempelvis om man blir bestulen på pass och legitimation utomlands?

– Då kan man kontakta ambassaden eller konsulatet i landet och få hjälp med ett provisoriskt pass, säger Mannbro.

Blir du frihetsberövad utomlands kan du också räkna med UD-hjälp. Enligt Wienkonventionen ska landet där en svensk frihetsberövas kontakta Sveriges ambassad eller konsulat. Som frihetsberövad utomlands har man rätt till två besök om året av UD:s personal. Man får också hjälp med en offentlig försvarare.

– Vår uppgift är också att se till att den som är frihetsberövad behandlas väl och får eventuell medicin och att se till att anhöriga kontaktas – om personen vill det.

Men räkna inte med direktflyg till ett svenskt häkte: Har man begått ett brott utomlands blir man dömd och straffad i det landet.

– Sedan kan du ansöka om överflyttning men det är upp till myndigheterna i landet där du sitter frihetsberövad och det svenska justitiedepartementet, säger Miriam Mannbro vid UD:s presstjänst.