Om tre veckor ska de slaktas
Uppdaterad 2016-06-12 | Publicerad 2012-10-09
Efterfrågan i Sverige på det magra köttet är större än någonsin Så blev kyckling billigare än hundmat
MÖRBYLÅNGA-KALMAR. Vi äter tre gånger så mycket kyckling som för 20 år sedan. Köttet är magert, klimatsmart och passar till det mesta.
Och bäst av allt: Det är ofta billigare än hundmat.
Hur blev det så?
Aftonbladets Karin Östman och Stefan Mattsson har följt kycklingens väg från gård till slakt.
Här i stallet lever 80 000 kycklingar.
De är elva dagar gamla och kommer aldrig få andas frisk luft.
– Visst är vi långt ifrån det gamla bondesamhället. Guldfågeln är en industri och det står vi för, säger vd Jimmy Samuelsson. Kycklingarna börjar tappa sin gula fjuniga dräkt och få vita fjädrar. De ska växa snabbt nu. Väga 1,9 kilo när de slaktas om drygt tre veckor. När äggen kläcktes i kläckmaskinen var de små dunbollar på 50 gram. Någon hönsmamma har kycklingarna på Bo gård strax utanför Kalmar aldrig sett.
Luften är varm och fuktig i det prydliga, nybyggda stallet. Fönstren är övertäckta.
Vi passerar två slussar innan vi är inne hos kycklingarna. Skoskydd, overall och nytvättade händer är hygienkraven. Ventilationen brummar och golvvärmen gör att spillningen torkar snabbt på det spåntäckta golvet. Konstigt nog luktar det inte djur i stallet.
Dövas i elektriskt bad
Vi åker över Ölandsbron och mot Mörbylånga. Där finns Guldfågelns huvudkontor och slakteri. Under Jimmy Samuelssons åtta år som vd har företagets omsättning ökat från 300 miljoner kronor per år till 1,2 miljarder. Själv äter han kyckling tre gånger i veckan.
– Smaken i köttet är så neutral att du kan krydda det nästan hur som helst. Det är väldigt gott att ha mango mellan, säger han och fiskar upp två bitar nystyckad kycklingfilé ur ett rostfritt kärl.
Fåglarna som kommer in på det löpande bandet i slakteriet ser mer ut som fullvuxna djur än kycklingar. Några flaxar till och undviker döden ett par minuter. Men det är förvånansvärt tyst när kyckling efter kyckling hängs upp levande i fötterna, bedövas i ett elektriskt bad och sedan får halsen avskuren mot en roterande klinga.
Vi får inte fotografera så länge fjädrarna och huvudet är kvar.
– Nej, nej, folk vill inte se djur som dör.
Vi äter kyckling som aldrig förr i Sverige. Sammanlagt 175 500 ton per år. På 20 år har konsumtionen tredubblats. Svensk kyckling står för ungefär 70 procent av marknaden, resten importeras från främst Danmark, Thailand och Tyskland.
– Historiskt var kyckling en fryst klump som man saluförde. Nu har man produktutvecklat, vi har hälsotrenden och inspireras av utländska recept, säger Maria Donis, vd på branschorganisationen Svensk fågel.
Jimmy Samuelsson tycker att vi ska äta mer kyckling. Han funderar en stund, sedan säger han:
– Jag tycker inte att kyckling ska räknas som kött. Vi skulle ha mindre belastning på naturen om fler valde att äta mer kyckling och mindre gris och nöt.
Kycklingen är enastående på att omvandla foder till kött. För att växa ett kilo behöver kycklingen bara 1,75 kilo foder.
15 procent har defekter
Tillbaka på Bo gård äter kycklingarna nästan hela tiden. Det måste de göra för att växa så mycket som möjligt före slakt. Därför är det bara helt mörkt under sex timmar på natten.
Gunilla Carlsson driver gården tillsammans med sin familj och några anställda. Det mesta är automatiserat. Två gånger om dagen går hon runt bland alla sina 80 000 kycklingar och tittar så att ingen är sjuk.
När fotografen Stefan Mattsson sätter sig på huk skräms de i väg en bit. En liten kyckling som är halt försöker släpa sig bort. 15 procent av alla svenska kycklingar lider av defekter på benen som gör att de har svårt att gå. Skelettet orkar inte bära kroppen. För hundra år sedan tog det 120 dagar för en kyckling att nå slaktvikten, i dag tar det 33 dagar.
– Jag tycker att de ser ut att må väldigt bra. Jag tror inte att de har så höga krav, säger Gunilla Carlsson och tittar ut över myllret.
Svenska kycklingbönder är stolta över att deras djur föds upp under de tuffaste djurskyddslagarna i världen. Kycklingarna har mer plats, får bättre foder.
Men de får aldrig gå ut.
Isolerade i jättestall
Jimmy Samuelsson skruvar på sig lite lätt när han ska förklara varför det är omöjligt för svenska kycklingar att få frisk luft.
– Det är en tropisk fågel som vill ha värme.
Han tycker inte om att humanisera djuren för mycket. Och frigående kycklingar utomhus skulle innebära dyrare kyckling i butiken.
Hela den konventionella kycklingindustrin handlar om att hålla kycklingarna isolerade i jättestall.
– Man håller djuren inomhus för att minimera risken för salmonella och campylobakter (bakterie som orsakar magsjuka hos människor, reds anm.) och andra fågelsjukdomar, säger Maria Donis på Svensk fågel.
Så länge djuren hålls inomhus med dubbla hygienbarriärer är risken för att de ska smittas liten. Ett salmonellautbrott innebär att en hel besättning omedelbart måste avlivas och köttet kasseras. I stallar med upp emot 100 000 kycklingar blir det en stor ekonomisk förlust.
Saftigare pris – och kött
På matvarubutiken Netto i Färjestaden på Öland finns det gott om kyckling.
En hel fryst kyckling från Guldfågeln kostar 26,90 kronor kilot. En tysk kycklingfilé går på 49,95 kronor kilot.
Mittemot frysdisken är hyllorna fyllda med hund- och kattmat. Ett kilo Frolic kostar 34,90 kronor och en kattmatsburk från Sheba kostar 75 kronor kilot.
Det finns också en annan bild av svensk kycklingindustri. I Skåne föds Sveriges enda Krav-märkta kycklingar upp under namnet Bosarp.
Här basar Ingvar Krüger, 61, som har arbetat med kycklingar sedan han var 14 år. Han tycker att köttet från hans ekologiska kycklingar smakar bättre och har ett helt annat tuggmotstånd. Prislappen i butiken är också betydligt saftigare, mer än dubbelt så dyr.
Ungefär 180 000 Bosarpskycklingar föds upp årligen. Så gott som alla har bakterien campylobakter men något salmonellautbrott har de aldrig haft på Bosarp, trots att kycklingarna pickar runt helt fritt i gräset utan staket.
– De får gå hur långt de vill. Bara de håller sig inom Sjöbo kommun, säger Ingvar Krüger och skrattar.
Ekologisk vs konventionell kyckling
Ekologisk
Krav-godkända kycklingar får under sommarperioden vistas utomhus i mer än halva sin livstid. De får ekologiskt foder och slaktas när de är 81 dagar. I stallet får man max ha tio kycklingar per kvadratmeter.
Konventionell
De konventionella kycklingarna vistas i stora stall. Det får max finnas 36 kilo kyckling per kvadratmeter, dock högst 25 djur. Kycklingarna slaktas när de är runt 33 dagar.
Smittorna vi fruktar
Salmonella
Bakterie som orsakar diarré, feber och kräkningar. I Sverige rapporteras cirka 4 000 fall per år, 85 procent är utlandssmittade. Svensk kyckling är praktiskt taget fri från salmonella och alla djurbesättningar testas. Smittat kött förstörs.
Campylobakter
Orsakar magsjuka hos 7 000 svenskar varje år. Finns hos alla kycklingar som vistas utomhus. Ungefär 13 procent av den konventionella kycklingen är också smittade. Bakterierna dör när köttet hettas upp ordentligt.