Guldregn över Nordeas ägare
Publicerad 2012-01-24
Starkt resultat för storbanken Nordea – men rörliga räntan sänks minimalt
Det går bra nu.
1 048 miljoner euro, eller 9,2 miljarder kronor.
Så stor är Nordeas föreslagna utdelning till aktieägarna.
Samtidigt som banken gör allt större vinster på privatkundernas boräntor.
Storbanken Nordeas intäkter ökade med 22 procent från förra kvartalet till 2 558 miljoner euro.
Rörelsevinsten på 1 029 miljoner euro motsvarar cirka 9,0 miljarder kronor, för fjärde kvartalet 2011. Det är lite sämre än i fjol, men högre än väntat.
– Jag är nöjd med resultatet. Det är fantastiskt, säger Christian Clausen, vd och koncernchef.
Aktieutdelning
Nordea, som faktiskt är Nordens största bank, låter sina aktieägare få ta del av kakan, trots att banken förlorade 28 procent av sitt börsvärde i fjol.
1 048 miljoner euro, eller 9,2 miljarder kronor föreslås delas ut till Nordeas aktieägare. Det innebär en liten sänkning och motsvarar 0:26 euro per aktie, vilket kan jämföras med utdelningen i fjol på 0:29 euro per aktie.
Samtidigt som det går bra för banken, får kunderna fortsätta betala höga bolåneräntor.
En viktig inkomstkälla för banken är räntenettot. Men om man tittar på Nordeas räntenetto — gapet mellan Riksbanksräntan och Nordeas boräntor — under det senaste året, så ser man två helt olika tendenser.
När det gäller de långa räntorna har Nordeas vinster — räntenettot — minskat kraftigt under året. I mitten av februari 2011 var räntenettot på 5-åriga lån som högst — 3,9 procent. Då var Riksbanksräntan 1,25 procent och det 5-åriga lånet 5,15 procent.
I dag har 5-åringsgapet sjunkit till 2,55 procent. Samma tendens — allt lägre vinster för Nordea — gäller för de 4-åriga, 3-åriga och 2-åriga lånen.
”Har inte ökat vinsten”
För de korta lånen är det tvärtom. Där har räntenettot — Nordeas vinst — ökat det senaste året och var som högst i december 2011. För den rörliga 3-månadersräntan var räntenettot bara 1,95 procent i januari 2011, men ökade till som mest 2,75 procent i december. Samma tendens gäller för 1-årslånen.
Men även för Nordeas korta lån har Riksbankens decembersänkning på 0,25 procentenheter till slut slagit igenom. Åtminstone delvis. I går sänktes nämligen både 3-månadersräntan och 1-årsräntan med 0,2 procentenheter.
Nordeas tremånadersränta ligger i dag på 4,3 procent, vilket ska jämföras med Riksbanksräntan som är 1,75 procent.
Nordeas koncernchef Christian Clausen hävdar att bolånekunderna totalt sett inte förlorat på räntenettots förändringar:
– Vi har inte ökat vinsten på bolånekunderna alls. Tvärtom har kostnaderna gått upp och kapitalkraven ökats. Att producera bolånen har blivit mycket dyrare.
Villaägarna hävdar att Nordeas räntenetto på utlåningen till privatpersoner ökat med 16 procent — från 3,3 miljarder 2010 till 3,9 miljarder 2011.
- Bara en liten del av detta kan förklaras av att Nordea har lånat ut mer pengar, säger Villaägarnas chefekonom Daniel Liljeberg.
Oförändrade marginaler
Men enligt Christian Clausen har bankens marginaler inte höjts. Han uppger att det är svårt att sia om hur bolåneräntorna och bankens marginaler kommer se ut i framtiden.
– Det är avhängigt på vad det kostar att producera bolån. Räntan bestäms mycket av den osäkerhet som präglar finansmarknaden just nu och särskilt också av nyreglering. Kommer det nya krav på ökat kapitalkrav så blir det dyrare.
Han uppger själv att det är svårt att förklara för kunderna hur bolåneräntorna sätts och är en smula självkritisk på den punkten.
– Vi kan och vill bli mycket bättre på att informera våra kunder om vad som påverkar räntorna på bolånen! Det är mycket komplicerat att förklara vad som påverkar priset på ett bolån.
Orolig marknad
Enligt Clausen har Nordea indirekt påverkats av eurokrisen på grund av oroliga marknader och nya regler.
– 2012 ser ut att bjuda på lika stora utmaningar. Nordea är förberedd med stort kapital och bra tillgång till upplåning.
Banken inledde därför ett besparingsprogram för att sänka kostnaderna 2011 och enligt Clausen bidrar sparåtgärderna till oförändrade kostnader nästa år.
– Antalet anställda har minskats med 1 100 heltidstjänster sedan andra kvartalet 2011, bland annat genom naturliga avgångar och frivilliga avgångar. Men servicen för kunderna har inte försämrats, lovar Clausen.
Fler bokslut närmaste tiden
Nordea är först ut bland de svenska storbankerna att redovisa bokslut för året som gått. Inom de närmaste veckorna kommer de andra storbankerna redovisa sina resultat, SEB den 7 februari och Swedbank och Handelsbanken den 14 respektive 15 februari.
Enligt prognoserna är utdelningar i storleken mellan 4,4 och 8,8 miljarder kronor att vänta för aktieägarna. Ett rejält klirr i kassan med andra ord, med tanke på det omvälvande år som ligger bakom oss.
Fakta: Bankrapporter i sikte
De svenska storbankerna redovisar den närmaste tiden bokslut för 2011. Idag redovisar Nordea sin vinst. Bankerna väntas dela ut 40–50 procent av sina nettovinster till ägarna, totalt cirka 25 miljarder kronor.
Nordea
Prognos, rörelsevinst 2011: 35,7–35,8
Prognos, utdelning 2011: 8,8
SEB
Prognos, rörelsevinst 2011 14,3–14,6
Prognos, utdelning 2011: 4,4
Swedbank
Prognos, rörelsevinst 2011 11,9–12,4
Prognos, utdelning 2011: 5,5
Handelsbanken
Prognos, rörelsevinst 2011 17,4–17,5
Prognos, utdelning 2011: 5,9
Alla belopp i miljarder kronor. Vinstmått före nedskrivningar och kreditförluster. Prognoserna för Nordea omräknade enligt kursen 8:78 kronor per euro.