”Pedofili är en sexuell läggning, inte en sjukdom”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-09-17

Psykologen Åsa Landberg svarar på läsarnas frågor

3 000 svenska barn vågar anmäla sina förövare varje år.

Men många fler gör det inte.

Här svarar Rädda Barnens psykolog, Åsa Landberg, på läsarnas frågor om övergrepp på barn.

Rädda Barnens psykolog Åsa Landberg svarar på läsarnas frågor.

Åsa Landberg arbetar till vardags som psykolog på Rädda barnen. I går svarade hon på läsarnas frågor om övergrepp på barn. Och siffrorna hon kom med var dystra. Enligt psykologen kommer det varje år in 3 000 polisanmälningar om sexuella övergrepp på barn. Men de flesta övergreppen anmäls aldrig.

– Tyvärr vet vi inte hur vanligt det egentligen är. De flesta som utsätts för övergrepp berättar för någon, men oftast är det en kompis eller familjemedlem. Mindre än tio procent av de som utsatts berättar att de har pratat med en profesionell person om övergreppen. Pojkar berättar ännu mer sällan än flickor om vad det utsatts för.

Här fäljer läsarnas frågor – och Åsa Landbergs svar.

1. Kan en pedofil bli frisk?

– Att vara pedofil är en sexuell läggning, inte en sjukdom. En del människor kan förändra sin läggning, andra kan avstå från att ha sex. Men de allra flesta övergreppen begås faktiskt inte av de som traditionellt kallas pedofiler, utan av människor som kan vara attraherade av både vuxna och barn, säger Åsa Landberg.

2. Hur kommer man tillrätta med problemet där den ena föräldern falskeligen anklagar den andra för att ha förgripit sig på barnen sexuellt, i till exempel en vårdnadstvist?

– Både övergrepp och falska anklagelser är väldigt destruktivt. Jag tror att bra professionella utredningar – som gör att det blir enklare att både fria när det behövs och fälla när det behövs – kan lkösa en del av problemet.

3. Hur vanligt är det att fosterhemsbarn sexutnyttjas?

– Jag vet inte hur många fosterhemsbarn som blir utsatta, men det är enklare att utnyttja ett barn som inte har bra kontakt med sina föräldrar. På Rädda Barnen jobbar vi hårt för att barn i familjehem ska få bättre stöd.

4. Hur ser en "typisk" förövare ut?

– Det syns inte utanpå vem som är en förövare. De kan se ut och bete sig på många olika sätt. Därför är det så viktigt att man har rutiner och säkerhetsmarginaler överallt där barn vistas, och framför allt att man lyssnar på barnen om de försöker berätta något.

5. Vad ska man göra om man misstänker att ett barn i ens närhet utnyttjas?

– Mitt råd är att genast anmäla till polis eller socialtjänst. Ring 114 14 direkt.

6. Stämmer det att de flesta "pedofiler" faktiskt inte begår några övergrepp?

– Det finns ingen statistik på det. Men som sagt, även om man känner sig dragen till barn så kan man låta bli att ha sex.

7. Hur vanligt är det med övergrepp barn emellan?

– Forskaren Gisela Priebe har frågat svenska ungdomar om sexövergrepp. Hennes undersökning visar att en tredjedel av övergreppen begås av en person där åldersskillnaden är fem år eller mindre. Men det kan där också vara svårt att dra gränsen mellan vad som är övergrepp och vad som är ömsesidiga sexlekar, när det gäller jämnåriga barn.

8. Hur vanligt är det att förövarna är någon i barnets familj?

– När det gäller småbarn så är det den vanligaste formen av övergrepp. Ju äldre barnen blir desto mer kontakter har de med andra än den närmaste familjen.

9. Hur vanligt är det med pedofilbrott i Sverige jämfört med andra länder?

– Barn som lever i krigssituationer och andra extrema omständigheter löper större risk för övergrepp, men jag kan inte ge några exakta siffror.

10. Varför talas det inte om att även mammor utnyttjar sina och andras barn?

– Övergrepp som begås av kvinnor är tabubelagt och vi borde prata mer om det. Men de är betydligt färre än männen. Kvinnor begår oftast övergrepp mot pojkar, och mer sällan mot flickor.

11. KAN man komma över ett övergrepp?

– Minnet av övergrepp finns kvar hela livet, men trots det så upplever många att de med bra stöd till slut kan ha ett bra liv, och att de – när det gått en tid – inte behöver lida av övergreppet i vardagen.

12. Jag tycker att om man har gjort ett övergrepp på ett barn så har man inte rätt att visstas i samhället. Vad tycker du?

– Jag delar din upprördhet, och i extrema fall måste man skydda samhället från människor som begår våldsbrott, men man kan inte låsa in alla sexualbrottslingar för gott.

13. Går det att få ett fungerande sexliv som vuxen om man drabbats av sexövergrepp som barn?

– För en del människor så är det svårt att komma över övergreppen och få ett fungerande sexliv, men andra kan ha det mycket bra sexuellt, i vuxenlivet, trots övergrepp.

14. Vad har du gått för utbildning? Vad gör du mer exakt? Vad är det bästa/sämsta med ditt jobb?

– Jag har gått psykologlinjen och en psykoterapeututbildning. Till vardags arbetar jag med att träffa barn och ungdomar som har varit utsatta för våld och övergrepp och försöker hjälpa dem med deras upplevelser. Det bästa med mitt jobb är när jag kan se att barn förändras, börjar bli bra och blir glada igen. Det värsta med jobbet är när jag märker att samhället inte lyckas skydda barn från att bli utsatta för mer våld.