Europa är inne i ett nytt säkerhetspolitiskt läge
Att svensk opinion blir mer Nato-vänlig kan inte överraska någon.
Rysslands annektering av Krim och aggressiva uppträdande mot bland andra Sverige skrämmer människor, som hoppas att Nato ska kunna ge skydd nu när vi inte längre har kvar ett eget försvar värt namnet.
Det fanns en tid fram till Berlinmurens fall 1989 då svensk neutralitet närmast var en del av vår befolknings dna. Medlemskap i Nato var helt otänkbart.
Detta följdes av en period när medlemskap i en militärallians kändes helt överflödigt eftersom det inte gick att se något hot mot Sverige. Inte ens på lång sikt.
Sedan ett halvår tillbaka är Europa definitivt inne i ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge där det inte råder någon tvekan om Rysslands ambition att på nytt spela rollen av militär stormakt i vårt närområde.
Några ingredienser i detta har varit simulerade anfall mot strategiska mål i Sverige, kränkning av svenskt luftrum, hotfullt uppträdande mot svenska signalspaningsplan i internationellt luftrum och möjligen miniubåtar i Stockholms skärgård.
Effekten av detta hoppas Ryssland ska bli att svenska politiker indirekt tar hänsyn till Rysslands strategiska intressen när de fattar sina beslut. Det är inte samma sak som att det finns ett hot om en rysk invasion av Sverige. Vare sig nu eller inom överskådlig framtid.
Men när ÖB säger att Sverige kan försvara sig i högst en vecka ingjuter det inte extra trygghet i svenska folket.
Ett ryskt strategiskt intresse är att Sverige inte ska gå med i Nato. Rysslands Sverigeambassadör uttryckte det så här när jag träffade honom i somras.
– Ett svenskt Natomedlemskap innebär stora geostrategiska förändringar i Norden som skulle påverka hur Ryssland handlar. Genom att vara alliansfritt ger Sverige ett väsentligt bidrag till att upprätthålla status quo i Europa och Rysslands närområde. Något vi uppskattar.
Problemet är att den ryska taktiken verkar få rakt motsatt effekt. Det mer hotfulla uppträdandet skrämmer den svenska allmänheten mer än politikerna.
Sverige står redan i dag väldigt nära Nato och har genom ”guldkortet” och värdlandsavtalet från början av september kommit ännu närmare. Ett medlemskap skulle innebära att vi omfattas av Natos skydd. Blir Sverige invaderat ställer andra Nato-länder upp till vårt försvar. Det är svårt att tänka sig att Nato skulle stå passivt även om vi inte är fullvärdiga medlemmar. Men några garantier finns inte.
Att bli medlem har också ett pris.
Ett svenskt medlemskap skulle öka spänningen i Östersjöområdet. Särskilt som det mesta talar för att ett medlemskap skulle synkas med Finland – för vilka inträde i Nato vore ett ännu större steg och något som skulle uppröra Ryssland ännu mer.
Det ligger inte självklart i Sveriges intresse att bidra till ökad spänning. Å andra sidan kan vi inte heller låta en stormakt diktera våra politiska beslut.
Baksidan av Nato-skyddet är att vi som medlemmar också blir tvungna att försvara andra Nato-länder om de blir angripna. Sverige kan bli indraget i krig mot sin vilja.
Med tanke på utvecklingen i Sveriges närområde är det oundvikligt att det säkerhetspolitiska samarbetet med USA intensifieras. USA skulle gärna se Sverige som medlem av Nato men vill inte öppet uppmana Sverige att gå med.
– Sverige måste själva bestämma hur deras samarbete med Nato ska se ut, säger Brent Hartley, biträdande chef på amerikanska UD:s Europaavdelning som är på tillfälligt besök i Sverige för att känna den nya svenska regeringen på pulsen.
Men, tillägger han, det finns alltid utrymme för förbättringar och förändringar i samarbetet.