Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

”Känns som att Nato lämnar Ukraina åt sitt öde”

Wolfgang Hansson: Verkar förbereda ett nytt krig

Porosjenko och Merkel under toppmötet i Wales i Storbritannien.

NEWPORT, WALES. Av Nato-chefen Rasmussens breda leende drar jag slutsatsen att ledarna är extra nöjda med att förlägga nästa toppmöte till Warszawa.

Vilken passning till Putin.

Men i övrigt känns det som Nato lämnar Ukraina åt sitt öde och istället förbereder ett nytt krig.

Visserligen fattade Nato beslut om att ha ständig närvaro av trupper i luften, till havs och på marken i de medlemsstater som gränsar mot Ryssland.

Det är en kraftig markering mot Putin. Om han tänkt sig att försöka svälja någon av de forna sovjetsatelliterna som numera är medlemmar i Nato, så får han hela alliansen efter sig. Ett budskap som inte kan missförstås. I så fall blir det krig mellan Ryssland och Nato.

Men när det gäller försöken att kasta ut ryska soldater från Ukraina så kan Kiev inte räkna med någon hjälp från Nato. Åtminstone inte militärt.

Nato är berett att försvara sina medlemmar men inte en icke-medlem som Ukraina. Då är sanktioner enda vapnet.

Anders Fogh Rasmussen gjorde ett nummer av att låta Polens premiärminister offentliggöra att nästa Nato-toppmöte hålls i Polen 2016. Ytterligare en markering och ett sätt att reta Putin lite extra. Det var där den sovjetiska militäralliansen Warszawapakten en gång bildades. En allians som kollapsade tillsammans med Sovjetunionen.

Men trots att Ukrainakonflikten stod ut som mötets på förhand viktigaste fråga är det tydligt att de tunga spelarna la kraften på att diskutera helt andra saker.

Fokus ligger nu på hur omvärlden ska få stopp på Islamiska staten, IS, framfart i Irak och Syrien. Men mer än så. Natoländerna vill trycka tillbaka och i praktiken krossa terrororganisationen som ses som det största hotet mot väst just nu.

Som Obama uttryckte det på sin presskonferens.

– Vi kommer att göra vad som krävs för att plocka sönder IS.

När Nato-chefen gång på gång upprepade att han ännu inte fått någon förfrågan från Irak om att hjälpa till lät der mer som en uppmaning till irakierna än ett faktiskt konstaterande.

Men även om det inte kommer någon inbjudan står det klart att USA och Storbritannien går i täten för att bilda en de villigas koalition för att knäcka IS. Eftersom Irak begärt hjälp anser man att det inte finns några hinder för att agera i Irak.

Hur man ska göra med Syrien är en annan sak. Om inte diktatorn Bashar al-Assad ber om hjälp finns ingen juridisk grund för att ingripa. Men vill västvärlden verkligen alliera sig med en tyrann som man i tre år krävt ska bort?

Obama säger att koalitionen ska samarbeta med oppositionens trupper på marken.

Någonting har västvärlden i alla fall lärt sig sedan det förra äventyret i Irak då USA invaderade Irak 2003. Det var grunden till en våg av terror mot västvärlden och till dagens kaos i Irak.

Därför har både president Obama och Storbritanniens David Cameron noga poängterat om att det inte får framstå som att västvärlden gaddar ihop sig mot IS. Man vill ha med grannländerna i regionen som nu när IS vuxit sig så starka även de ser faran.

Qatar, Saudiarabien, Jordanien är några av länderna som väst vill ska ställa upp militärt mot IS.

– Framförallt vill vi ha med oss sunnimuslimska länder, säger Obama.

Shiamuslimska Iran verkar också villigt att ställa upp mot sunniorganisationen IS. På så vis ska militanta islamisters vrede i Europa inte främst riktas mot västvärlden.

Det är samma tänk som när George Bush den äldre USA ledde en bred internationell koalition mot Saddam Husseins invasion av Kuwait 1990. Där fanns flera arabländer med, bland annat Egypten. Allt för att ge legitimitet åt kriget mot Irak och befrielsen av Kuwait.

EU och USA är ense om att tuffare sanktioner nu införs mot Ryssland. Skulle vapenvilan visa sig vara genuin och leda till ett fredsavtal kan sanktionerna avvecklas.

Militärt är det kampen mot Islamiska staten som gäller.