President Putin tar ton mot väst

Forskare: Ryssland har alltid varit en stormakt - det är en nationell stolthet som inte försvinner.

President Vladimir Putin har höjt rösten mot omvärlden.

Han ställer sig bakom Iran, anklagar USA för världsherravälde och går hårt åt grannländerna.

Men vi behöver inte vara rädda.

– Ryssland är beroende av bra relationer med omvärlden, säger Lotta Wagnsson, Rysslandsforskare vid Försvarshögskolan.

”Vi tror på Ryssland! Vi tror på oss själva!”

Ropen skallade i Vänskapssalen på Luzjnikistadion i Moskva när president Putin skulle hålla sitt stora tal inför söndagens parlamentsval.

Från scenen vände han sig mot den svaga opposition som anklagar honom för bristande demokrati.

– Nu går de ut på gatorna, de har fått undervisning hos specialister från väst, de har tränat i grannrepublikerna och nu försöker de hos oss.

Efter 90-talets ekonomiska kris och utbredda brottslighet har det ryska självförtroendet med Putins hjälp stärkts. På senare år har han chockerat omvärlden med hårda ord och anklagelser. Kom inte och skyll på oss, ni har nog med problem själva har budskapet varit och talet vid säkerhetskonferensen i München i februari har nära nog blivit klassiskt.

Lämnade nedrustningsavtalet

– En stat, USA, har överskridit sina nationella gränser på alla sätt. Folk försöker alltid lära oss demokrati, men de har själva inte lärt sig vad demokrati är, sa Putin och det talades om nytt kallt krig.

Ryssland protesterade högljutt mot USA:s planer på ett luftvärnsförsvar i Polen och Tjeckien. Om man vill skydda sig mot anfall från Iran och Nordkorea - varför placera försvaret i Europa? resonerade den ryske presidenten och föreslog ett gemensamt försvar i Azerbajdzjan.

Kort därefter meddelade Putin att Ryssland lämnar nedrustningsavtalet CFE. Orsak: Omvärlden tar inte tillräcklig hänsyn till landets säkerhetspolitiska intressen.

Dessutom har man gått hårt åt länderna i ”det nära utlandet”, de sedan länge självständiga forna sovjetrepublikerna. Bråk om gaspriset ledde till åtskruvade kranar i Ukraina, utvisade diplomater från Georgien fick sanktioner som svar och en flyttad bronsstaty väckte vrede mot Estland.

Nerkylda relationer

Kritiken från väst har hårdnat, relationerna kylts ner samtidigt som Ryssland gått sin egen väg i den internationella politiken. I höstas besökte Putin, som förste ryske ledare sedan Stalin, Irans president och försvarade landets rätt till kärnkraft för fredligt bruk. Och i frågan om ett självständigt Kosovo står Ryssland på Serbiens sida mot andra västländer.

Ryssland höjer tonen och blir självsäkrare. Men vi behöver inte oroa oss för den ryska björnens återkomst. Det säger Lotta Wagnsson, Rysslandsforskare vid Försvarshögskolan i Stockholm.

– Ryssland är beroende av bra relationer till EU och USA, säger hon till aftonbladet.se.

Vad ligger bakom det högre tonläget?

– Med bättre ekonomi har man fått bättre självförtroende. Genom århundradena har Ryssland alltid varit en stormakt. Det är en nationell stolthet som inte bara försvinner.

Varför sker det just nu?

– Den övergripande förklaringen är att man ser sin chans nu. Man har blivit mer och mer besviken på väst och anser sig orättvist behandlad. Så var det redan på Jeltsins tid men nu har man en så pass mycket bättre ekonomisk situation att man kan sätta kraft bakom orden.

Vad vill man åstadkomma?

– Att bli en part att räkna med. Att västvärlden tar med Ryssland i beräkningen och visar respekt.

Är Ryssland ett hot mot Sverige?

– Nej. Och skulle Ryssland en dag vända kurs helt har vi EU att förlita oss till. Men det verkar osannolikt att något sådant skulle hända. Ryssland är totalt beroende av ekonomiska relationer till omvärlden, inte minst med EU, säger Lotta Wagnsson.

Val i Ryssland vart fjärde år

Den 2 december hålls parlamentsval i Ryssland, den 2 mars nästa år väljs en ny president. Valen hålls vart fjärde år.

Det ryska parlamentet består av två kamrar: Federationsrådet och underhuset Duman. Det är Dumans 450 ledamöter som i första hand stiftar lagar. Till och med valet 2003 utsågs hälften av ledamöterna genom personval i enmansvalkretsar och den andra hälften genom partival med en gräns för småpartier på fem procent.

2005 ändrades systemet så att alla platser utses genom partival och gränsen för att komma in i Duman höjdes till sju procent.

Nästa Dumaval hålls den 2 december.

Elva partier deltar i valet men bara fyra av dem tros ha möjlighet att ta sig över 7-procentsspärren. I den sista opinionsmätningen inför valet fick Putins stödparti Enade Ryssland 55,6 procent, Kommunistpartiet 5,8 procent, Rättvisa Ryssland, 4,9 procent och Liberaldemokraterna 4,8 procent.

På senare år har flera nya kritiserade vallagar tillkommit som oppositionen menar minskar deras chanser i kommande val. Det gäller bland annat den nya 7-procentsspärren samt att enmandatsvalkretsarna har avskaffats. Tidigare har enstaka kandidater kunnat bilda fraktioner när de väl kommit in i Duman, nu försvinner den möjligheten. Kritik har också riktats mot att det inte längre är möjligt att rösta ”mot alla”.

Presidenten väljs på fyra år i allmänna val och kan bara sitta två perioder. Nästa presidentval hålls den 2 mars 2008.

Presidenten anger riktlinjerna för landets politik och undertecknar alla lagar som parlamentet stiftar. Presidenten kan även utfärda dekret, ett slags tillfälliga lagar. Ryssland har haft två presidenter: Boris Jeltsin och Vladimir Putin.