Forskare: Humlesurr och fågelkvitter på spel

Står fågelkvitter, humlesurr och blomsterängar på spel i EU-valet? Åtminstone enligt forskare, som anser att det är bråttom att enas om lagen om att återställa natur – och hejda den hotande förlusten av arter.

– Det här borde hanteras lika kraftfullt som covid-pandemin, säger professor Alexandre Antonelli.

Det handlar om ängsmarker, gamla skogar, våtmarker och andra grönområden som är viktiga för arters överlevnad.

Många svenskar rankar klimat och miljö högt inför EU-valet. En tung miljöfråga för unionen närmaste tiden handlar om ödet för den lag som är tänkt att vända utarmningen av natur och den galopperande förlusten av växt- och djurarter – förordningen om naturrestaurering.

Den är omtvistad och stupade på målsnöret i våras på grund av politisk oenighet. Men betydelsen av att ro den i land snabbt kan inte överskattas, menar Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet.

– Vi befinner oss i en global kris och är ute i elfte timmen. Vi har verkligen inte råd att tappa fler livsmiljöer, säger han.

Oro för skogsbruk

Han pekar på att Europa sticker ut globalt genom att en högre andel mark än i många andra världsdelar har använts till exempelvis bostäder, vägar och jordbruk. Det gör att många arter inte har någonstans att ta vägen.

Lagen ses även som viktig för klimatet, eftersom exempelvis återställda skogar och våtmarker kan binda mer koldioxid. Friska ekosystem är också bättre rustade att klara ett varmare klimat.

Lagförslaget säger bland annat att minst 20 procent av EU:s land- och havsyta ska vara restaurerad till 2030. Och alla ekosystem som behöver ska vara återställda 2050.

Motståndet mot lagen handlar framför allt om oro för att jord- och skogsbruk ska behöva stå tillbaka för att målen ska nås. Det är ett skäl till att den svenska regeringen röstat emot.

Bra för människors hälsa

Men motsättningarna skulle inte behöva vara så stora, anser Alexandre Antonelli. Till exempel när det gäller skogen.

– Vi behöver skogsråvaror, men i stället för kalhuggning finns andra metoder som inte förstör livsmiljöer men ändå ger ekonomisk vinst över tid. Och vi måste skydda våra sista gamla skogar.

Det positiva, enligt Antonelli, är att forskningen visar att det numera finns bra metoder för att återskapa natur så att den liknar de ursprungliga livsmiljöerna.

– Bara länderna kan enas om en ny lag så har vi goda chanser att få mycket finare natur i Europa. Och det skulle gynna alla, eftersom det finns starka samband mellan människors hälsa och närhet till natur.