Dags för Riksbanken att bli ett sömnpiller
Inflationen under kontroll och Riksbanken sänker räntan.
Så ser Sveriges önskelista ut inför den kommande veckan.
Men att avveckla två decennier av cirkusnummer och lära en hel generation hur pengar egentligen ska fungera kommer att ta tid.
Det finns inget som tyder på att riksbankschefen Erik Thedéen kommer att dyka upp vid presskonferensen den 20 augusti iklädd en truckerkeps.
Men om det ändå inträffar kommer här ett ödmjukt förslag om vad som borde stå på den: MRBA – Make Riksbanken Boring Again.
En centralbank ska i en perfekt värld vara en rätt sömnig institution, en finansvärldens vaktmästare som smörjer låsen, spolar i toaletterna och kollar så att lamporna lyser. Kort sagt ser till att ekonomins infrastruktur funkar som den ska. Och om det behövs, höja eller sänka temperaturen med hjälp av sin räntespak.
Det var länge sedan det såg ut så.
I snart två decennier har centralbankerna gått från att vara supportpersonal till att styra hela verksamheten.
Det märks om inte annat på den uppmärksamhet som inflationssiffror och räntebesked får nuförtiden.
I dag redovisar SCB hur priserna utvecklats i juli.
Juni-siffrorna visade på oväntat långsamma ökningar, konsumentprisindex KPI steg med 2,6 procent jämfört med juni 2023, den lägsta siffran på tre år. KPIF, inflationen minus effekterna av räntan var bara 1,3 procent, alltså en bra bit under Riksbankens mål på 2 procent.
Även i juli väntas detta mått på inflationen ligga under målet.
Om inget oväntat händer är det därmed närmast stensäkert att Riksbanken sänker räntan den 20 augusti. Frågan är bara om det blir 0,25 procentenheter eller 0,5 procentenheter.
Det ser ut att behövas.
Arbetslösheten är den högsta på tio år. BNP föll med 0,2 procent under 2023 och krympte andra kvartalet. Konjunkturinstitutet spår att BNP stiger med magra 0,7 procent i år.
Ändå är stämningen betydligt mer optimistisk än för ett år sedan, både bland hushåll och i näringslivet. Läget kan sammanfattas ungefär så här: Sverige lever på hoppet om lägre ränta.
Men samtidigt som det pratas väldigt mycket om räntan talas det desto mindre om att Riksbanken fortfarande faktiskt stimulerar ekonomin på ett annat sätt.
Det handlar om alla värdepapper som banken köpte både före och under pandemin.
Det har två effekter – dels pressas räntan ned i samband med köpen, dessutom innebär det en injektion i form av nyskapade digitala pengar.
2012 ägde Riksbanken inga svenska värdepapper och tillgångarna uppgick till totalt 360 miljarder kronor. De bestod av valutareserven, guld samt fordringar på Internationella Valutafonden IMF.
I början av 2015, samtidigt som Riksbanken införde minusränta, inleddes en köpräd på statsobligationer.
2020 under pandemin avlossades den stora kanonen, under kort tid köptes papper för 700 miljarder kronor in, inte bara statsobligationer utan också bolån, kommunobligationer och företagslån.
Som mest uppgick Riksbankens totala portfölj till 1600 miljarder i början av 2023, eller 27 procent av BNP, en historiskt sett helt extrem siffra.
På senare tid har Riksbanken börjat sälja av en del obligationer och låtit andra förfalla, det vill säga fått tillbaka de utlånade pengarna.
I skrivande stund uppgår Riksbankens tillgångar till 1 233 miljarder, eller 3,5 gånger mer än nivån 2012.
Väldigt mycket pandemi-pengar snurrar alltså fortfarande runt i svensk ekonomi.
Det är inte förrän alla dessa innehav fasats ut som man kan prata om något slags normalläge. Först då får vi reda på hur tålig svensk ekonomi egentligen är i en miljö med högre ränta.
Därefter återstår ett ganska mödosamt rehab-arbete.
Sedan 2007 har ekonomi befunnit sig i ett slags konstant nödläge: först finanskrisen, därefter eurokrisen, åren med minusränta och så pandemin.
Resultatet: på femton år har den privata skuldsättningen i Sverige, alltså hushåll och företag, mer än dubblats från 5 500 miljarder till 12 500 miljarder, enligt SCB.
Det är mer än två gånger BNP, en siffra som placerar Sverige i världseliten.
Konsekvenserna ser vi överallt: krasch för bostadsbyggandet, överbelånade fastighetskungar som slåss för sin överlevnad och skulder hos Kronofogden som växer i rekordtakt.
Riksbankens uppgift framöver handlar lika mycket om pedagogik som praktisk handling.
Svenskarna behöver lära sig saker som att lån kostar pengar och ska betalas tillbaka, att ekonomisk tillväxt som bygger på snabbt växande skulder har begränsad hållbarhet och att ständigt stigande bostadspriser inte är en naturlag.
Framförallt: att Riksbanken, styrränta och inflation är tråkiga och förutsägbara fenomen som ingen vettig människa ska behöva ägna alltför mycket energi att tänka på.