Omar, 4, förlorade sin familj – och sin arm

Den israeliska bomben tog Omars mamma, pappa och storasyster – och krossade hans arm. Ändå är han en av de lyckligt lottade i det urskillningslösa kriget i Gaza.

Ett världshav bort har fyraåringen fått en ny chans.

På bara någon sekund var de borta: Omar Abu Kuwaiks mamma och pappa, storasyster, farmor och farfar, två fastrar och en kusin. Omar satt fast i rasmassorna efter den israeliska attacken mot farföräldrarnas hus. Hans lilla kropp var blodig men fortfarande varm och vid liv när frenetiska händer lyckades gräva fram honom.

Explosionen hade skalat huden av hans ansikte och lämnat svåra brännskador på delar av kroppen. Den vänstra underarmen gick inte att rädda.

Rent krasst har Omar ändå haft tur, skriver nyhetsbyrån AP som följt fyraåringens resa. Han är det första barnet från Gaza som tagits emot av New York-baserade Global Medical Relief Fund (GMRF), en ideell organisation som ger barn skadade i krig världen över gratis vård.

8 000 på väntelista

Efter veckor av snårig byråkrati fick Omar och en överlevande faster, Maha Abu Kuwaik, tillstånd att lämna Gaza och via Egypten flyga till USA. På ett barnsjukhus i Philadelphia fick han en hudtransplantation för de svåra brännskadorna, berättar AP. När han i förra veckan fick prova sin nya arm – en blänkande protes i hård plast – skymtade ett sällsynt leende.

– Min arm är fin, sade han och sträckte ut handen för att känna på den.

Tidigare var Omar en utåtriktad pojke, skriver AP. Nu är han tillbakadragen och brister ofta ut i gråt. Bara veckor före kriget började han i förskolan, men nu vill han inte lämna fasterns sida.

Fem månader in i kriget har fler än 30 000 palestinier dödats, enligt hälsomyndigheterna i det Hamasstyrda Gaza, och över 70 000 skadats. Av de skadade har knappt 2 300 fått tillstånd att lämna det belägrade Gaza för vård. Runt 8 000 står på väntelista, enligt WHO.

Omöjligt val

Fyra år gammal har Omar Abu Kuwaik redan undkommit döden med en hårsmån två gånger. Första gången när familjen lämnade sin lägenhet i Gaza stad precis innan israeliska lufträder lade byggnaden i ruiner, andra gången när farföräldrarnas hus i flyktinglägret Nuseirat träffades av två granater.

Maha Abu Kuwaik ställdes inför ett omöjligt val för att ge brorsonen vård. Kvar i Gaza, i ett flyktingläger i Rafah, finns hennes make och tre tonåriga barn. I och med den hotande israeliska offensiven mot Rafah vet hon att hon kanske aldrig mer får se dem.

– Mina barn älskar Omar. De sade: ”Vi är inga barn längre. Åk, låt Omar få vård. Det är hans enda chans”, säger hon till AP.

Framtiden är oviss. I Gaza finns inget hem att återvända till.

– Vad skulle det bli av Omars liv där?