”Skräcken finns fortfarande kvar”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-02-13

Mia från "Gömda" träder fram – läs hennes berättelse exklusivt i Aftonbladet

TUCSON/ARIZONA. Här är Mia från boken "Gömda".

För första gången träder hon fram och bemöter de senaste månadernas kritik – exklusivt i Aftonbladet.

– Jag står för min historia, den är sann, säger hon.

Sedan journalisten Monica Antonssons bok, "Mia – sanningen om Gömda", kom i december förra året har kritiken mot Liza Marklunds böcker "Gömda" och "Asyl" varit massiv.

Böckerna handlar om Mia Eriksson som misshandlas av "mannen med de svarta ögonen" och tvingas på flykt med sin familj. I Antonssons bok ifrågasätts historien kraftigt.

”Viktigt att berätta”

Hittills har Mia Eriksson valt att vara tyst. Aftonbladet har som enda tidning träffat verklighetens Mia utanför Tucson, Arizona, där hon bor med sin amerikanske man Lance.

– Det är viktigt för mig att berätta min historia igen. Jag har hela tiden sagt att jag är villig att ställa upp och visa att jag inte är någon psykopat. Jag är en helt normal människa som levt i skräck i många år. Och skräcken finns fortfarande kvar, säger hon.

Hon vill bevisa att hennes historia är sann och som stöd för det visar hon kopior av olika handlingar. Det är läkarintyg, utlåtanden från socialtjänsten, och framför allt: den amerikanska immigrationsdomstolens beslut om att bevilja Mia asyl.

”Går igenom helvetet”

– Här står att jag beviljats asyl på grund av "domestic violence", våld i hemmet, och att den svenska staten inte kunnat säkerställa min säkerhet, säger Mia.

Hon väljer att träda fram med namn och bild, trots att hon fortfarande lever i skräck. Efter alla namnbyten heter hon numera Mia lagligen, men hennes amerikanska efternamn vill hon inte gå ut med – av hänsyn till familjen.

– Vi går igenom helvetet igen, jag vill inte att fler ska drabbas.

Mia säger att hon inte ångrar något i böckerna som skrivits om hennes liv.

– Vad är det för skillnad om man skriver "baserad på en sann historia", får man ljuga hur mycket man vill då eller? Det finns ju bevis: Jag har blivit misshandlad, jag har blivit hotad, jag har fått asyl, skälen finns där, säger hon.

Läs hela intervjun – köp tidningen i dag eller gå med i Plus