Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Tog sitt liv på permissionen

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-04-12

Karin skrev om psykvården på debattsajt – sen kastade hon sig från Västerbron

Karin Andreasson, 31, togs in på psykavdelning svårt deprimerad efter ett självmordsförsök.

Tre dagar senare fick hon permission och tog sitt liv.

Samma dag som Karin kastade sig från Västerbron fanns hennes kritiska artikel om psykvården på en stor debattsajt:

”Agera nu innan fler liv går till spillo på grund av den ­dåliga psykiatriska vården”, skrev hon.

Karin Andreassons artikel på debattsajten Newsmill.

Det är knappt en månad sedan Ulf och Lena Andreasson begravde sin 31-åriga dotter Karin i S:ta Birgittas kapell i Göteborg. Alldeles intill Göta Älvs mynning, nära skärgården, som Karin älskade.

Nu sitter vi i storasyster Anna Sandins lägenhet i Majorna i Göteborg och pratar om Karins sista svåra tid i livet. Om psykiatrins ödesdigra beslut att ge Karin permission.

– Läkarens beslut var katastrofalt, säger Ulf.

Karin skulle bara slutföra sitt examensarbete om psykiatrisk tvångsvård, sedan var hon färdig jurist vid Stockholms universitet.

Hon kände ämnet väl, med diagnosen bipolär eller manodepressiv hade hon sett vården inifrån. Karin var djupt kritisk: patienter fick inte den behandling de borde ha rätt till och utförliga och uppföljande vårdplaner saknades, ansåg hon.

Drabbad av depressioner

Ulf och Lena berättar att Karin levde ett normalt liv för det mesta. Hon hade goda framtidsutsiker. Men när depressionerna drabbade kunde hon inte ta hand om sig själv.

Under jul- och nyårshelgen mådde Karin sämre än på mycket länge. Hon blev mer deprimerad och uppgiven.

– Livsglädjen som hon alltid ­hade annars var borta, säger Ulf.

Onsdagen den 13 januari vid lunchtid tog hon en taxi till Angeredsbron för att ta sitt liv.

Hon stod vid broräcket en stund. Men i stället för att kasta sig över broräcket så ångrade hon sig i sista stund och tog en taxi hem.

Några timmar senare ringde hon sin pappa, hon ville att de skulle träffas.

– Hon grät, var deprimerad och berättade om det här vid bron, ­säger Ulf.

Efter detta vågade inte Ulf och Lena lämna sin dotter ensam. De förstod att Karin behövde akut psykiatrisk vård.

Ringde själv sjukhuset

Psykiatriska avdelningens svar till Socialstyrelsen om Karins självmord.

Fredagen den 15 januari bilade familjen från Göteborg till Stockholm och Huddinge sjukhus, där Karin hade kontakter sedan tidigare.

Karin var nedstämd under bilresan. Hon pratade med föräldrarna om sina problem och sin svåra situation.

– Hon ringde också flera ­gånger till Huddinge sjukhus och berättade hur dåligt hon mådde och vad som hade hänt på bron, säger Ulf.

Klockan 22.33 på kvällen noterade läkaren som tog emot Karin att hon var svårt deprimerad.

I journalen står:

”Även suicidala handlingar varav den ena var att balansera på broräcke till Angeredsbron.”

Enligt avdelningens rutiner är tidigare självmordsförsök en tung riskfaktor för nya försök och därför beslutade läkaren att lägga in Karin.

Han skrev också:

”Bedöms för riskabelt att låta patienten vara kvar i hemmiljön där det saknas möjlighet till tillräckligt stöd med tanke på de ­suicidala tendenser som finns hos patienten.”

Lena och Ulf kände lättnad över beslutet.

– Hon var i säker vård som ­skyddade henne från att göra sig illa säger Lena Andreasson.

SÖKER FÖRKLARINGAR Systern Anna, mamma Lena och pappa Ulf upplevde att de blev nonchalerade av sjukhusets ansvariga efter Karins död.

”Svåra ångestattacker”

Under lördagen och söndagen besökte de sin djupt deprimerade dotter på avdelning M86.

Karin var fortfarande mycket nedstämd och hade svårt att prata om annat än sitt tillstånd.

– Emellanåt fick hon svåra ­ångestattacker och grät. Vi satt ett tag i hennes rum. Men eftersom hon delade rum med två andra tyckte vi det var bättre att gå ut i matsalen och prata, säger Ulf.

På lördagen bad föräldrarna att få ta med Karin på en promenad utanför sjukhuset.

– Men hon fick inte gå ut, säger Ulf Andreasson.

Magnus Jönsson, en god vän från juristutbildningen, besökte också Karin under helgen. Han var tagen av besöket på psyket.

– Jag har aldrig sett en människa så nere. Jag försökte att prata om ljuspunkter i framtiden, men det gick inte. Allt vara bara nattsvart.

Lena och Ulf reste hem till Uddevalla, förvissade om att deras sjuka dotter var i säkra händer.

Fick gå ut en halvtimme

På måndagen, den 18 januari, träffade Karin avdelningens överläkare för samtal.

Läkaren noterade samtalet i journalen och nämnde händelsen på Angeredsbron, Karins flera år gamla självmordsförsök med tabletter, att hon hade problem med sömnen och hade sovit dåligt under natten.

Ändå bedömde läkaren Karin som så stabil att hon beviljades 30 minuters permission.

Tio minuter över tolv på måndagen lämnade Karin Huddinge sjukhus och tog sig till Hornstull i centrala Stockholm.

Fem dagar efter självmordet samlades Karins nära vänner på bron där hon hoppade.

På vägen ringde hon Magnus Jönsson. Han som bara dagen innan suttit med sin svårt deprimerade vän blev chockad över att hon fått lämna sjukhuset.

– Jag tyckte att det var otroligt märkligt, säger han.

De bestämde träff utanför Åhléns varuhus vid Fridhemsplan, en kvarts promenad från Hornstull. Karin skulle promenera dit, över Västerbron, sa hon.

Klockan 13.40 ringde Magnus Jönsson till Karins mobil från bilen, signalerna gick fram utan att hon svarade. När han försökte en andra gång var telefonen avstängd och Karin död.

Magnus förstod att det värsta hade inträffat i samma sekund som han blev omkörd av räddningstjänstens bilar.

På Västerbron möttes han av poliser.

Låg på isen

Karin hade hoppat från bron vid en båtklubb. Magnus såg henne ligga på isen nedanför Västerbron.

Klockan närmade sig två och på debattsajten Newsmill låg Karins debattartikel fortfarande ute. Texten med den hårda kritiken mot psykiatrin avslutas med orden:

”Personer med ledande ställning inom psykiatrin och politiken bör agera nu innan fler liv går till spillo på grund av den dåliga psykiatriska vården. Helt i onödan. Ni har makten i era händer. Varför inte utnyttja den?”

Ifrågasattes av polisen

Marcus Rostedt var yttre befäl och ledde polisens arbete på platsen. Denna måndag i januari ryckte polisen ut på två självmord vid Västerbron.

Även för en rutinerad polis är dessa larm svåra att hantera. Men vid Västerbron kändes det om möjligt värre för Marcus Rostedt. Efter att ha ringt avdelning M86 på Huddinge sjukhus skrev han en promemoria med rubriken ”Ifråga­sättande av läkarbedömning gjord på Psyk Huddinge sjukhus”.

Ingen anteckning om Rostedts samtal finns senare i Karins journal.

Har du självmordstankar? Här kan du söka hjälp

Ta kontakt med sjukvården eller någon av följande organisationer:

Bris: 116 111. Mån–fre kl 15–21, lör–sön kl 15–18. Vuxentelefon om barn: 077-150 50 50 mån–fre 10–13.

Jourhavande präst: Ring 112, alla dagar 21–06.

Jourhavande med­människa: 08-702 16 80 varje dag 21–06.

Jourhavande kompis: 020-222 444. Mån–fre 18–22, internetchatta på jourhavandekompis.se.

Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60. 13–22 alla dagar.

Röda korsets telefonjour: 0771-900 800 alla dagar 14–22.

SPES, Riksförbundet för suicid prevention och efterlevandes stöd: 08-34 58 73. Telefonjour dagligen 19–22.

Jag har sett människor dö på grund av vanvård inom den slutna psykiatrin. Suicidala personer har skickats hem med sömntabletter för att sedan ta sina liv.

Karin Andreasson på Newsmill

Något är fel med svensk psykvård. Det har Aftonbladet granskat i en mängd artiklar den senaste tiden. I dag kan vi berätta om bristerna i vården av deprimerade människor. Patienterna ska hindras från självmord – men i två av tre fall kan risken i själva verket öka. Juriststudenten Karin Andreasson, 31, var djupt deprimerad när hon sökte vård. Hon ville ta sitt liv, hon hade försökt förut. Allt detta visste läkarna vid psykiatriska kliniken vid Huddinge sjukhus när de beviljade permission. 1, 5 timme senare var Karin död.