Vredesutbrott ökar risken för infarkt

Peter drabbades: ”Retade upp mig över bagateller”

helskärm

Peter Knutsson, 56, var konsant stressad och fick ofta ilskna utbrott.

Hjärtinfarkten kom som ett brev på posten.

– Jag retade upp mig över bagateller och kunde explodera över några slängda skor i hallen, säger han.

Vredesutbrott ökar risken för att få hjärtinfarkt. Forskare vid Harvard School of Public Health i USA har granskat nio medicinska studier och funnit att risken femfaldigas de två första timmarna efter ett ilsket utbrott.

För Peter Knutsson blev forskningsresultaten en fysisk verklighet i mars 2012. Med två tonårsdöttrar varannan vecka och ett projektledaransvar på jobbet var stressen konstant. Och stressen fick ofta utlopp genom ilskna utbrott.

– Jag fick ofta explosionsartade utbrott och överreagerade ofta, säger han.

Peter remitterades på en stresshanteringskurs för att få hjälp med att ändra sitt beteende och minska risken för nya infarkter.

– Nu har jag fått mentala verktyg att hantera min ilska, säger han.

Överdriven ilska ger infarkt

Gunilla Burell, forskare på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, arbetar med stresshantering bland infarktdrabbade patienter.

– När de lär sig strategier för att minska sin ilska minskar även risken för en ny infarkt, säger hon.

Enligt henne kan de flesta människor delas in i två olika grupper, typ A och B, beroende på sitt personlighetsmönster.

– En utpräglad typ A befinner sig i ett konstant kamptillstånd och är i konfrontation med omgivningen. De löper en större risk att drabbas av hjärtinfarkt, säger hon.

Hon har arbetat fram en modell med fokus på att lära patienterna som drabbats av infarkt att hantera överdriven ilska. Tillsammans med patienter tar hon reda på varför patienten blir arg och hur denne reagerar på ilskan.

– Då kan vi rensa bort en hel del ilska och hitta bättre sätt för personen att kanalisera den, säger hon.

All ilska farlig

Och enligt henne är alla typer av ilska skadligt för hjärtat.

– Det är den akuta ilskan som ofta utlöser en infarkt. Men även långsiktig ilska ökar risken då den ackumuleras, säger hon.

Enligt henne upprörs ofta personer som drabbats av infarkt över bagateller och saker som de inte kan påverka. Det gör att de får väldigt lite energi över till att fokusera på viktiga saker.

– De får ett utbrott för att trafikljuset slår om till rött eller att en annan bilist kör dåligt, säger hon.

I hennes behandling används kognitiv beteende terapi (KBT) som visar sig ha en god effekt. En uppföljande studie visar risken för att åter få hjärtinfarkt minskar med 41 procent mot obehandlade patienter.

– Flera av de patienter jag jobbar med känner lättnad över att de släppt på sitt kontrollbehov och inte längre behöver bråka om allting, säger hon.

Spelat livsavgörande roll

För Peter Knutsson har stresshanteringskursen spelat en livsavgörande roll. Istället för att brusa upp går han nu undan och funderar.

– I stället för att stå och skälla kan jag nu komma tillbaka till personen och föra ett konstruktivt samtal, säger han.

Och förutom att hans mentala hälsa förbättrats har även blodtrycket gått ner.

– Jag tror att väldigt många skulle behöva lära sig att kontrollera sin ilska för att förhindra att de drabbas av en infarkt, säger han.