Vilda spekulationer men få fakta om diktator Kim Jong-uns frånvaro
Den senaste veckans olika teorier om vad som hänt Nordkoreas ledare Kim Jong-un är underhållande och spännande men sätter fokus på en smärtsam sanning.
Vi har egentligen ingen aning om vad som händer i det slutna landet.
Ena dagen har Kim Jong-un ätit för mycket schweiziska ostar, något han lärde sig att gilla när han gick på internatskola där, och mår dåligt.
Nästa dyker bilder upp på den nordkoreanske ledaren där det hävdas att han stukat foten på grund av övervikt eller lider av gikt.
En tredje teori är att han egentligen bara vill kolla på basket och snygga tjejer och därför blivit deprimerad av att vara diktator för det slutna landet.
Även en person med begränsad insyn i Nordkorea inser att det finns väldigt mycket spekulationer och väldigt lite fakta om vad som är den egentliga orsaken till att Kim Jong-un inte setts offentligt på över en månad.
Fakta är att hans frånvaro är ovanlig. Nordkoreanska medier har åtminstone det senaste halvåret varit fyllda av artiklar om landets ledares nästan dagliga besök på olika platser där han mötts av folkets jubel.
Störtats
Inte konstigt att det började spekuleras när Kim Jong-un stol stod tom när Nordkoreas parlament hade session den 3 september. Den typen av högtidliga, officiella händelser är det mycket ovanligt att diktatorn uteblir ifrån.
Ovanligt är också att man från regimens sida officiellt kommenterat Kim Jong-uns frånvaro. Ledaren uppges lida "av obehag". Därav har många dragit slutsatsen att hans hälsoproblem inte är så allvarliga medan andra misstänker att han redan kan ha störtats.
Gemensamt för det mesta av informationen om Nordkorea är att den kommer från grannlandet i syd. Där finns en kader av forskare och underättelseexperter som utifrån olika syften plöjer nordkoreanska medier, lyssnar på rykten och gör sina tolkningar ungefär som kremlologerna gjorde när Sovjetunionen fortfarande existerade och styrdes av ett maktfullkomligt kommunistparti.
Avhoppare
Ibland har de rätt men minst lika ofta prickar de helt fel.
En annan källa till information är flyktingar och avhoppare. En del har rymt från landets ökända arbetsläger, andra har suttit på nyckelpositioner i samhället. De har ofta intressanta saker att berätta men bara om sin lilla bit av verkligheten. Ofta är deras information flera år gammal.
Nyligen samlades sju avhoppare på en konferens på ett universitet i Holland. Där lanserades teorin att Kim Jong-un bara är en nöjeslysten, ung man som egentligen är ointresserad av att styra en nation. Han utnyttjas av andra som en frontfigur.
Samma grupp av avhoppare är övertygade om att regimen faller inom 5–7 år. Vilket är något som olika experter förutspått ända sedan Kim Il-Sung dog 1994. Efterträdaren, sonen Kim Jong-il, ansågs då vara en odugling och löjlig figur. Men nu när hans son Kim Jong-un tagit över framstår det plötsligt som Kim Jong-il hade landet i ett fast grepp.
Kärnvapen
Familjedynastin har överlevt sedan 1948 och alla förutsägelser om dess snara hädanfärd bör tas med en nypa salt. Den amerikanske presidentkandidaten Walter Mondale sa 1984 att den som tror att de begriper sig på vad som händer i Nordkorea måste vara antingen idioter eller lögnare. I värsta fall båda delar.
Trots internet och alla nya informationskällor finns det fortfarande ett uns av sanning i den kommentaren.
Intresset för Nordkorea drivs av en kombination av faktorer. Slutenheten, mystiken och det faktum att landet förfogar över ett antal kärnvapen. Landet är extremt fattigt men också potentiellt farligt.
Det enda som är riktigt säkert är att regimens drivkraft är att överleva och behålla sina privilegier. För medan vanliga människor lever i fattigdom så lever eliten förhållandevis gott.
Nu väntar alla på om Kim Jong-un är med på fredag då årsdagen av grundandet av Nordkoreas arbetarparti ska firas. Annars lär spekulationerna nå nya höjder.